Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
K-G Bergström

Trumpeffekten har nått Sverige redan

Stefan Löfven har tvingats se att den dånande högkonjunkturen med hög tillväxt och sjunkande arbetslöshet inte har gett någon påtaglig opinionseffekt, skriver K-G Bergström. Foto: Pontus Lundahl/Tt / TT NYHETSBYRÅN
Dessvärre är inte Löfven ensam om att ha underskattat läget. Det gäller i väl så hög grad M, skriver K-G Bergström. Foto: Patrik C Österberg / PATRIK C ÖSTERBERG / IBL/IBL PATRIK C ÖSTERBERG /

Trumpeffekten har nått Sverige redan innan den valde presidenten i USA har tillträtt. Tydligast syns den i Rosenbad. Sen valet har Stefan Löfven besökt Umeå, Västerås, Kumla, Örebro och i dag Enköping. Tidigare hade hans resvanor en tydligt glassigare utrikesprofil.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Hittills har han alltid hållit sina jultal så nära Rosenbad som möjligt. Stortorget i Gamla stan. Att han och S-strategerna men också LO:s ordförande tydligt oroas över brexit och Trumps oväntade segrar är i grunden logiskt. Karl-Petter Thorwaldsson uppskattade i en intervju i veckan att 20 procent av LO-medlemmarna gått till SD och erkände i en debattartikel att många LO-medlemmar tycker att utvecklingen går åt fel håll.

 

Och Stefan Löfven har tvingats se att den dånande högkonjunkturen med hög tillväxt och sjunkande arbetslöshet inte har gett någon påtaglig opinionseffekt. Senaste opinionssiffran från DN/Ipsos är 26 procent – fem procentenheter sämre än valresultatet 2014.


I jultalet lovade han nu att över en halv miljon fler människor inom fyra år ska få tillgång till snabbt bredband. Problemet hittills är bara att fiberutbyggnaden sannerligen inte är gratis. Jag beställde i går fiberanslutning till min lilla stuga i min hemby i östra Norrbotten. Det kostar i runda slängar 20 000 kronor. Jag har råd med det. Men vore jag en pensionär med låg pension skulle jag nog tveka, såvida Löfven inte är beredd att subventionera.

Alla medborgare ska också få tillgång till grundläggande statlig service oavsett var man bor, lovade han. Det är närmast osannolikt att det ska behöva komma som ett löfte. Det borde vara en självklarhet att det redan finns. Men LO:s ordförande talade klarspråk i sin artikel:

 

LÄS MER: K-G Bergström: Som en återträff med elever från realskolan

 

Att bara säga ”det går bra för Sverige” blir en örfil för dem på landsbygden som upplevt att polisstation, post och annan service försvunnit, sa LO-basen.

Och det handlar ju långt ifrån bara om sån service. Landsvägarna är på sina håll i bedrövligt skick. Men misstron mot järnvägarna är ännu större. Jag var i går moderator på en konferens i Avesta om infrastruktur. Unionens ordförande redovisade då en regional medlemsenkät om förtroendet för vägar och järnvägar. Bara 8 procent av medlemmarna tyckte att järnvägen förtjänade bra betyg.

Och ordföranden i Näringslivets Transportråd visade skrämmande bilder på brister i infrastrukturen. Men varnade också för att den samlade effekten av planerad vägslitageskatt, fyrdubblade banavgifter, ökade farleds- och lotsavgifter, svavelsdirektivets kostnadshöjande effekter och indexuppräknade drivmedelsskatter kan bli mycket allvarlig för basindustrin.

 

Frågan är om den plötsliga insikten i Rosenbad om klyftan land-stad är tillräckligt övertygande för att ge opinionseffekt. Det är naturligtvis ett svaghetstecken om det ska behövas en valseger i USA för en bisarr miljardär för att man i lilla Sverige ska inse att många på landet och i förorterna är oroade över samhällsutvecklingen.


Dessvärre är inte Löfven ensam om att ha underskattat läget. Det gäller i väl så hög grad M. Däremot har Centern trogen sin gamla väljarbas fortsatt att kämpa för landsbygden, även om man inte riktigt haft självförtroende att göra det särskilt högljutt. Men att Annie Lööf nu ökar behöver inte bara bero på att liberala M-väljare föredrar hennes migrationspolitik.