Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
K-G Bergström

Partierna har redan sagt nej till Norléns förslag

Talmannen Andreas Norlén. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Talmannen ska nu bli mer aktiv för att få till en regering. 

Tydligare kan inte fiaskot med försöken hittills under de fyra veckor som gått beskrivas. 

Fyra veckors bortkastad tid om man ska vara ärlig. Ändå var det förstås nödvändigt att ge både Ulf Kristersson och Stefan Löfven chansen. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Båda misslyckades. Det berodde i huvudsak på att de felbedömde partier som de ville bilda regering med eller i varje fall ha stöd av.

Löfven ville ha en blocköverskridande regering med C och L. Han tycks ha utgått från den socialdemokratiska historien av framgångsrikt samarbete med mittenpartier. Men allt är inte som förr även om den nostalgiske Löfven gärna tror det. Annie Lööf är inte som Gunnar Hedlund och Olof Johansson. Hon har den tydligaste borgerliga identiteten av samtliga centerledare. Inte bara allmänborgerlig som Thorbjörn Fälldin och Maud Olofsson utan ovanpå det med ett nyliberalt id’ebagage.

Därför är det inte särskilt förvånande att Lööf visade sig mena allvar med sitt nej till regering med S, såvida det inte handlade om en samlingsregering.

Centerpartiets Annie Lööf. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Men också Ulf Kristersson felbedömde. I hans fall stämningarna i alliansen. Han hade knappast räknat med att C och L skulle meddela att de tänker rösta nej till en mindre Ulf Kristersson-regering med till exempel KD. Knappast heller att de två mittenpartierna inte heller är villiga att släppa fram en alliansregering utan stöd från något rödgrönt håll, vilket skulle gör en sån regering beroende av SD:s röster.

Men C och L:s bidrag till regeringspuzzlet har inte heller varit särskilt övertygande. De har velat få stöd för en alliansregering av S i opposition. Glöm det, blev Löfvens raka reaktion. Så sent som i dag föreslog Jan Björklund att Annie Lööf skulle få uppdrag att sondera en regering bestående av Alliansen och MP. Uppenbart med Lööf som tänkt statsminister eftersom Gustav Fridolin tidigare sagt nej till att sitta i en regering ledd av Ulf Kristersson.

Men Björklunds utspel var uselt researchat. När han avlöstes i riksdagens presskonferenspodium, sa Isabella Lövin omedelbart nej till en sån regering. Hon vill fortsätta med S och få över C och L.

 

Miljöpartiets språkrör, Isabella Lövin och Gustav Fridolin. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Lööf/Björklund har i realiteten gett S och MP vetorätt i regeringsfrågan .

Nu ska talmannen i morgon ha gruppsamtal med företrädarna för de fyra regeringsalternativ som han tycker är mest realistiska:

Samlingsregering S, MP och Alliansen.

S, MP, C och L.

Alliansen och MP. 

Ulf Kristerssons miniregering.

Problemet är bara att nyckelaktörer har sagt nej till samtliga dessa alternativ.

Varken Stefan Löfven eller Ulf Kristersson vill ha någon samlingsregering. Såna ska förbehållas krigstider. Annie Lööf vägrar sätta sig i en regering med bara två Allianspartier och S och MP. MP:s språkrör kan inte tänka sig att ingå i en Alliansregering. Och både L och C kommer uppenbart att fälla en mindre Ulf Kristersson-regering.

Att någon av dessa under morgondagen skulle tvärvända vore minst sagt överraskande.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!