Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
K-G Bergström

Oavsett vilken regering vi får – nu styrs Sverige med en borglig budget

Stefan Löfven Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Onsdag den 12 december är nog en dag Stefan Löfven vill glömma så snabbt som möjligt. Ändå började dagen till synes positivt för honom. Talmannen meddelade redan halv nio på morgonen att han nu föreslår att Löfven ska bli ny statsminister för en rödgrön regering. Inte många som får en sån chans.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Ändå var det ett besked som S-ledaren helst skulle ha sluppit. Han har visserligen accepterat det, men sa så sent som i går att det egentligen borde vara Ulf Kristersson som föreslogs. Motviljan beror förstås på att statsministern vet att han förlorar omröstningen. Förlorarstämpeln biter sig fast alltmer. I höst har han avsatts av riksdagen som riktig statsminister. Han har misslyckats med ett sonderingsuppdrag. Likaså ett försök att få Centern och Liberalerna att släppa fram honom som regeringschef och därmed ett förväntat formellt nederlag i statsministeromröstningen på fredag.

Men ännu en allvarlig motgång kom i slutet av eftermiddagen. Då fällde en majoritet övergångsregeringens budget. Förslaget var en reservation av M och KD i finansutskottet som också SD röstade för. Men det hade inte räckt för att vinna omröstningen. Det krävdes att C och L la ner sina röster. Och det gjorde dessa efter att deras egna motioner fallit. Båda mittenpartierna hänvisade till praxis. Men den motiveringen imponerade inte på Vänsterpartiets ekonomiska talesperson Ulla Andersson. Hon ifrågasatte varför de i dag gav SD inflytande, när C och L tidigare i höst stoppade en M och KD- regering just med argumentet att det vore att ge Jimmie Åkessons parti inflytande.

Här har onekligen Ulla Andersson delvis en poäng. Det är lätt att framställa det som skett som dubbelmoral från Annie Lööf och Jan Björklund. Ändå finns det inga indikationer på att M och KD  har gett SD något direkt inflytande över budgetförslaget. 

Och att ett riksdagsförslag genomförs med hjälp av SD:s röster räcker inte för att påstå att andra partier gett det inflytande. De rödgröna partierna genomdrev en rad beslut under förra mandatperioden med hjälp av SD. SvD kartlade tidigare i höst hur SD hade röstat vid blockskiljande voteringar. I 60 procent av omröstningarna stödde Åkessons parti den rödgröna regeringen. Bara i 24 procent av fallen alliansen. Ingen skulle utifrån den historiken ändå hävda att de rödgröna  gett SD inflytande.

Nu kommer Sverige alltså att styras med en borgerlig budget efter årsskiftet oavsett vilken färg nästa regering får. En ny regering kan ändra friskt i till exempel utgifterna. Presentera egna reformer. Men när det gäller inkomstskatterna, som sänks för löntagare och pensionärer, så är tidigast tänkbara datum för att höja dem 1 januari 2020. Men det är föga troligt. Socialdemokraterna har inte upphävt ett enda av Fredrik Reinfeldts fem jobbskatteavdrag. Att de skulle göra sig impopulära genom att stoppa ett sjätte som löntagarna vant sig vid, är osannolikt. Så även om S skulle få bilda nästa regering, kommer effekten av dagens riksdagsbeslut synas i plånböckerna för lång tid framåt.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!