Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
K-G Bergström

Mina råd till Löfven

Hej Stefan!

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Hörde att du ska tala på 1 maj i Malmö. Det var ett klokt val. Risken att du ska behöva ha långkalsingar där är trots allt mindre än om du valt Ö-vik, som du väl helst velat göra. Även om du förstås hade behövt trösta dina landsmän där, nu när både Skellefteå och Luleå är bättre i hockey.

Jag tänkte ge dig lite tips inför talet. Jag läste att han som skrev ditt lilla installationstal ifjol fick 70 000 kr för besväret. Vore inget dåligt arvode för en deltidspensionär som jag.

Malmö är ju ett gammalt anrikt socialdemokratiskt fäste. Erinra gärna om August Palm, Axel Danielsson och Per Albin Hansson. Då kan skåningarna tro att du är bildad, inte bara bra på hockey, svetsning och avtalsförhandlingar. Men påminn bara lagom. Inte så mycket att de börjar jämföra dessa giganter med dig själv. Du är ju inte direkt någon agitator och har ju varken suttit i regering eller riksdag.

Innan du talar måste du ju förstås gå i 1 maj-tåget. Men det är ju inga problem. Du ger ju ett spänstigt intryck. Men gå inte för fort. Tänk på att partimedlemmarna blir allt äldre och kan ha svårt att hänga med i ditt tempo. För du är ju med dina 56 år rena ungdomen i partiet.

Första utmaningen blir hur du ska tilltala de röda skåningarna. De ligger ju långt till vänster om dig själv, så du skulle ju kunna överväga att börja så här:

Kamrater!

Det skulle säkert Morgan Johansson och de andra s-bolsjevikerna känna igen sig i. Men risken är förstås att det blir känt utanför Skåne. Och kanske till och med når medelklassförorter runt Stockholm. Det vore inte så bra. Det är ju medelklassen ni ska återerövra nästa år.

Så skippa klasskampsretoriken. Partivänner är förstås alltid gångbart. Men efter allt internt bråk om Omar Mustafa, så kanske det sku lle klinga alltför falskt. Partivänner och partiovänner vore förstås mer äkta, men på rörelsens stora dag så måste man ju precis som på en 50-årsdag få överdriva lite. Så håll dig till partivänner.

Ditt parti har ju alltid velat ha en internationell image. Du är visserligen ingen ny Palme eller Branting. Men börja gärna ändå utomlands. Det gjorde du ju i Almedalen. Då var det med Syrien. Men även om det är lika förfärligt där nu som då, kanske du ändå ska variera dig. Terrordådet i Boston är ju okontroversiellt att fördöma. Bara du inte säger att terroristerna var muslimer. Det var de visserligen enligt deras pappa. Men du måste ju ändå försöka försonas med deras medtroende i Sverige och då är det onödigt att reta dem ytterligare. Trots allt är svenska muslimer precis lika bra eller dåliga som vi kristna.

Efter den internationella inledningen, kan du sen leverera en nyhet. Du kanske inte minns så bra vad som hände på partikongressen före valet av Omar Mustafa, men jag kan berätta att du hade en nyhet i varje tal som du höll. Det gillade vi journalister och behövde därför inte leta tråkigheter i ditt parti. Så det kan du göra om.

Efter det är du hemma. Nu kan du köra partiliturgin. Möjligen ska du träna på "Internationalen". Det finns ju en risk att någon respektlös reporter kör upp en mikrofon i gapet på dig och sen spelar upp bara din stämma. Det skedde redan med Gunnar Sträng, tror jag.

Lycka till!

K-G

PS. Arvodet skänker jag till Islamiska Förbundets jämställdhetsfond. DS.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!