Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
K-G Bergström

Miljösatsning krymper
som polarisarna

För några dagar sedan fick Miljöpartiet 4,2 procent i Svensk Väljaropinions partisympatimätning.

På tisdagen presenterade regeringen vad den kallar en historisk miljösatsning.

Det är knappast någon tillfällighet att de båda nyheterna sammanfaller så nära i tiden.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

För de gröna är årets budget viktigare än någonsin. Partiet är piskat att visa påtagliga framgångar i koalitionsregeringen. Regeringstiden har hittills mer kantats av fiaskon, svek och ministeravhopp än revolutionerande miljösuccéer.

Hur många miljarder kronor i höjda anslag krävs det till exempel för att sudda bort klartecknet för Vattenfalls brunkolsförsäljning?

Dagens satsning omfattar 12,9 miljarder kronor, meddelade två socialdemokratiska ministrar och två miljöpartistiska. Självaste statsministern, vars gröna meritlista nog inte är så lång, deltog.

Det låter som att det kanske kan uppväga brunkol, Förbifart Stockholm, Bromma flygplats och andra MP-misslyckanden.

Men vid en närmare granskning krymper satsningen ungefär som polarisarna.

 

Nästa år som budgeten handlar om satsar regeringen 1,8 miljarder kronor mer. Största post är att den så kallade supermiljöbilspremien förlängs.

Det mesta av de cirka 13 miljarderna kommer först efter nästa val, så mycket som 9,5 miljarder kronor, enligt Ekot. Det är pengar som ingen med säkerhet kan säga att kommer miljön till del. Varken Stefan Löfven eller Isabella Lövin eller någon annan vet vilken regering Sverige har efter 2018 och ännu mindre hur mycket den vill satsa på klimatpolitik.

 

Förslagen är knappast heller särskilt politiskt kontroversiella. Då återstår betydlig hetare förslag som vi vet att MP vill genomföra, till exempel kilometerskatt på lastbilar. En utredning väntas lämna förslag senare i höst. Det kommer att bli långt känsligare för regeringen än dagens förslag. Kilometerskatt har den nackdelen att den av naturliga skäl slår hårdast på långa transporter. Såna berör ofta glesbygden. Skog som forslas eller mjölk som lastbilar hämtar även vid ensligt belägna gårdar.

Frågan är hur kul S tycker det är att gå fram med ett sånt förslag inför valåret 2018?

 

Regeringen hade också lite otur med timingen av dagens utspel. Av misstag, enligt DN, blev det känt just idag att 40 000 fler svenskar ska få betala statlig skatt och 13000 fler får betala den högre värnskatten.

Socialdemokraterna är ju normalt mycket angelägna om goda relationer till facket. Men TCO underkände omedelbart. Fel väg att gå, sa dess ordförande Eva Nordmark som tidigare har varit socialdemokratisk riksdagsledamot.

Även om dagens budgetutspel alltså inte riktigt höll vad det marknadsfördes som, så lär ändå MP var nöjt. Inte bara för satsningarna utan också för att partiet för en gångs skull, åtminstone för en dag, fick mer uppmärksamhet för budgetnyheter än konkurrenten/samarbetspartnern Vänsterpartiet.