Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
K-G Bergström

Logiskt att Ulf Kristersson får försöka bilda regering

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Det blev promenadseger för alliansens talmanskandidat – Andreas Norlén (M). 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Röstsiffrorna blev 203-145. Men Åsa Lindestam, som gått tämligen anonym genom sin riksdagstid, kan ändå glädja sig åt att ha blivit första vice talman. Dessutom fick hon en röst från Alliansen eller SD. Av vem och varför lär vi inte få veta, såvida vederbörande inte berättar det själv.

Talmansvalet blev ändå en framgång för alliansen. Socialdemokraternas försök att splittra de borgerliga misslyckades. Innan det verkliga allvaret inträder, lär S gå på ännu ett bakslag. Alliansen och SD kommer om inget politiskt jordskred inträffar i morgon att rösta bort Stefan Löfven som riktig statsminister. 

Det betyder att hans regering bara får fortsätta som övergångsregering eller expeditionsregering som också används om beteckning för en regering som ska göra så lite som möjligt i väntan på en ny riktig regering. Även om de enda grundlagsmässiga restriktioner som finns är att en sån regering inte får utlysa extra val.

LÄS MER: Andreas Norlén vld till ny talman 

Det enda logiska i steg tre i processen borde sen bli att talmannen ger Ulf Kristersson uppdraget att försöka bilda regering. Det vore ologiskt att ge första chansen till den som nyss fått en riksdagsmajoritet emot sig.

Ska man utgå från dagens besked och tidigare såna upphör alliansens framgångar tills vidare i det skedet.

Det räcker av allt att döma inte med att en alliansregering klarar omröstningen i riksdagen, vilket den torde göra med hjälp av SD. Både C och L kräver att en sån regering har fått klartecken för att få igenom sin budget. Mittenpartierna har målat in sig i ett hörn genom att säga nej till varje form av inflytande från SD över budgeten. Partierna vill i stället ha blocköverskridande stöd från S för en alliansbudget.

Men det kan de glömma, för att citera Stefan Löfven. Han har kategoriskt meddelat att han inte tänker bli något stödparti till en alliansregering som har svagare stöd än de rödgrönas regeringskonstellation.

LÄS MER: Det blir ingen alliansregering utan S-samtal 

Nästa bud lär då gå till Stefan Löfven. Han kommer då att försöka bilda en blocköverskridande regering kan man förmoda med L och C. Problemet är bara att Annie Lööf lovat att aldrig sätta sig i en S-ledd regering. Löfven har samtidigt meddelat att det är självklart att det största partiet ska ha statsministerposten i en sån regering.

Ett alternativ vore förstås att en S-regering regerar med parlamentariskt stöd av C och L. Då behöver inte Lööf bryta sitt löfte. Men jag tvivlar på att C är berett att upprepa den samverkansformen som man hade med Göran Persson på 90-talet. Den kostade partiet åtskilliga röster.

 

I det läget lär talmannen bli tvungen att återkomma till Ulf Kristersson som regeringsbildare. Då med en svag M+KD regering med SD i regeringsunderlaget. Det alternativ Kristersson hittills uteslutit. Men vi vet inte ens om C och L skulle släppa fram en sån regering, så det är ett ytterst osäkert alternativ. Om också talmannens tredje försök misslyckas, har han bara en chans kvar innan det med automatik blir nyval.

Frågan blir då om det då är dags för den stora koalitionen – S och M ?