Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
K-G Bergström

Hur försvarar du detta, ministern?

Ibland är inte allt som det ser ut.

Sveriges nye försvarsminister, Peter Hultqvist, framstår för mig som en av Socialdemokraternas försvarsvänligaste försvarsministrar någonsin.

Ändå kan jag berätta att han gjorde större delen av sin värnplikt som vapenvägrare.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Peter Hultqvists värnplikt

1978Peter Hultqvist ryckte in på Dalregementet i juni och var där i 57 dagar. Därefter sökte och beviljades han vapenfri tjänst.

1980 fattades beslut om att han skulle få en expeditionstjänst vid Kriminalvårdsstyrelsen.

3 till ministrar med plumpar i protokollet

1 Sven Otto

Littorin (M)

Den tidigare arbetsmarknadsministern hävdade i sitt cv att han studerade företagsekonomi vid Lunds universitet mellan 1988 och 1991. Det stämde inte. Littorin var inte klar förrän tre år senare, han studerade till hösten 1994.

2 Helene Hellmark

Knutsson (S)

Utbildning- och forskningsministern har själv ingen högskoleexamen. Ett utdrag från Stockholms universitet visar att hon under sin studietid enbart avslutade en grundkurs i historia, motsvarande en termins heltidsstudier, enligt SvD.

3 Sten

Tolgfors (M)

Försvarsministern vapenvägrade i lumpen på grund av sin djupa religiösa tro. I stället gjorde han lumpen på Röda Korset. "Han har en djup och uppriktig religiös övertygelse mot att använda våld och bruka vapen mot andra människor", står det i ett intyg som Expressen tagit del av.

Samme man som nu vill återinföra den allmänna värnplikten och öka försvarsanslagen rejält. Och med en framtoning som en riktig tuffing.

Så började också hans "militära" bana i tonåren. Han deltog som frivillig i flygvapenföreningarnas övningar och luftbevakning och sköt med Mauser.

Som värnpliktig hamnade han 1978 på Dalregementet I13 som skyttesoldat. Men det blev en kort militär karriär. Han och andra bassar gillade inte att befälen ville att de skulle ägna sig åt gräsklippning och annat trädgårdsarbete, så en kväll organiserade han en strejk.

 

Det var förstås föga uppskattat av kompanichefen och som Hultqvist beskriver det själv: "Jag hamnade snett" och det hela slutade med att han efter 57 dagar lämnade regementet. Han sökte vapenfri tjänst. En möjlighet som fanns på den allmänna värnpliktens tid för så kallade samvetsömma. Efter något halvår fick han ansökan beviljad och ryckte så småningom in i Kriminalvården där han enligt Rekryteringsmyndigheten fick expeditionstjänst. Själv kallar försvarsministern det utredare.

- Men det handlade inte om någon pacifism, säger Hultqvist i dag som nu vill återinföra allmänna värnplikten för att Sverige ska få fler soldater.

 

Det är ändå uppenbart att han inte direkt är stolt över sin militärtjänst. När jag via pressekreteraren bad att få veta vad han gjorde i lumpen, fick jag inget svar. När jag så småningom fått veta att han varit så kallad löspatron (militärslang för vapenvägrare), fick jag till en början ingen förklaring till varför. Men till sist gav han den version som jag nu återgett.

Vapenvägran av samvetsskäl är förstås i högsta grad legitimt. Men ändå knappast någon merit för landets högste försvarspolitiker. Det fick den moderate försvarsministern Sten Tolgfors erfara. Också han lär ha kallats tomhylsan lite nedlåtande av officerare. Vad de sen tycker om en försvarsminister som blev vapenvägrare utan att egentligen uppfylla villkoren, kan man förstås undra.

Men hittills har Peter Hultqvist skött sig väl som statsråd. Han lyckades till och med rekrytera en av landets högsta generaler, Jan Salestrand, till statssekreterare. Som dessutom säger sig vara socialdemokrat efter att fram till för några år sen varit folkpartist.

 

Frågan är rentav om inte Hultqvist är en av de nya ministrar som klarat sig bäst. Vi har ju tidigare berättat om alla tabbar fyra miljöpartister i den nya regeringen gjort.

Men det finns också socialdemokrater som fått en usel start - till exempel högskole- och forskningsministern Helène Hellmark Knutsson.

Hon gav klartecken för bland annat nedläggning av svenska instituten i Aten, Rom och Istanbul. Det ledde till ett ramaskri bland forskare och andra. Då backade hon omedelbart. Också andra nedskärningar som finansdepartementet föreslagit gick hon med på.

Inte heller statsministern kan ju påstås ha gjort någon succé den första månaden.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!