Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
K-G Bergström

En demonstration av hur maktlöst V känner sig

Jonas Sjöstedt håller tal på Vänsterpartiets kongress. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Trots att Jonas Sjöstedt egentligen ser de borgerliga partierna och SD som huvudmotståndare, gjorde han i sitt inledningstal på V-kongressen Socialdemokraterna till den främsta måltavlan. De har tappat gnistan, V är Sveriges enda vänsterparti sa han. På presskonferensen skärpte han tonen ytterligare och sa att S inte vill bråka med de rika.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det kan låta tufft, men är i själva verket en demonstration av hur relativt maktlöst V uppenbarligen känner sig. Visst skryter Sjöstedt med att man fått igenom 80 viktiga reformer, men samtidigt erkänner han öppet att han inte förmått S att ändra skatte- och fördelningspolitiken så att den minskar de avgörande inkomst- och förmögenhetsskillnaderna. Han uppträdde samtidigt som något av den försmådde friaren. Han är uppenbart mycket störd över att Stefan Löfven hellre vill regera med L och C än med Vänsterpartiet.

Ändå försöker han fortfarande ställa in sig hos S. Kongressens största och viktigaste stridsfråga handlar om V ska gå ifrån de så kallade budgetreglerna om överskottsmål och krav på begränsad statsskuld. Tunga motionärer vill ha bort reglerna för att V ska kunna satsa mer skattepengar och tillåta lånefinansiering. Det är inte första gången i partiets historia. När Mona Sahlin inför 2010 års val på presskonferens tillkännagav att hon och S ville gå till val tillsammans med Mp men inte V, var ett argument att Lars Ohly och V inte accepterade det så kallade ekonomiska ramverket.

 

När hon senare tvingades ta med V i samarbetet uppfattades Ohly ha accepterat budgetdisciplinen som ramverket kräver. I den nya breda politiska uppgörelsen 2016 ingick också V. Partistyrelsen vill avslå kraven på nej till överskottsmål och annat i ramverket med motiveringen att det riskerar att isolera V i riksdagen och gynna de krafter inom socialdemokratin som hellre vill samarbeta högerut.

Problemet med det argumentet är att det slår in öppna dörrar. Trots att Sjöstedts parti redan står bakom budgetreglerna riskerar V att bli isolerat efter nästa val, eftersom Löfven hellre vill samarbeta över blockgränsen, trots att partiet redan är lojalt med S om det finanspolitiska ramverket.

Förutom striden om en så viktig fråga finns andra betydande orosmoln på vänsterhimlen. Partiledningen har anklagats för toppstyrning och osynliggörande av kvinnor i riksdagsgruppen. Flera har eller är på väg att hoppa av. 

 

Opinionssiffrorna är visserligen bättre än det dåliga valresultatet (5,7 procent) men bara upp med 1,5 procentenheter i Demoskops februarimätning. En svag ökning med tanke på den närmast ideala tillvaro V haft sen valet – både budgetmakt och fri ställning som oppositionsparti. Och långt till de 12 procent Gudrun Schyman fick bakom partiet 1998.

Ändå behöver Jonas Sjöstedt inte bekymra sig om sin position. Det finns helt enkelt inga konkurrenskraftiga konkurrenter som har nån chans om de skulle försöka utmana honom.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!