Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
K-G Bergström

Efter dådet borde man låta bli att vara långsint

K-G Bergström skriver om terrorsamtalen.

Jimmie Åkessons parti bjöds inte in till terrorsamtalen.

Foto: Patrik C Österberg / PATRIK C ÖSTERBERG / IBL/IBL PATRIK C ÖSTERBERG /
Terrormisstänkte Rakhmat Akilov.
Drottninggatan strax efter attacken. Foto: Rob Schoenbaum / POLARIS/IBL POLARIS

Samma dag som regeringen satte sig i samtal med alliansen om effektivare åtgärder för att förhindra terrorbrott, offentliggjorde polisen att man gripit ännu en person misstänkt för inblandning i terrordådet på Drottninggatan.

Om man vill vara elak kan man säga att medan politikerna pratar, så handlar polisen. Samtidigt är ju politiska förhandlingar ett viktigt inslag i en demokrati, så de bör inte hånas. Men det kan vara skäl att varna för övertro på resultatet av samtalen mellan Anders Ygeman och alliansens skuggpolisministrar, som fortsätter.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det är nog symptomatiskt att det förslag som fått mest uppmärksamhet i förväg är krav på fotboja för personer med utvisningsbeslut och som kan utgöra en säkerhetsrisk. Ett skäl till det var förstås att det var en före detta flyktingkramare, Gustav Fridolin, som tog initiativet. Men också därför att det till en början såg ut att få brett stöd. Både Anders Ygeman och Anna Kinberg Batra uttalade sympati. Men ju längre tiden gått desto mer har fotbojans effektivitet i terroristkampen tonats ner. Den hade inte förhindrat attentatet den 7 april, för attentatsmannen betraktades inte som säkerhetsrisk.

Och även om han hade haft fotboja, skulle det inte automatiskt ha omöjliggjort dådet. I Frankrike begicks ett terroristdåd av en person med just sådan.

Visst kommer de rödgröna säkert överens med de borgerliga om ett antal åtgärder. Framför allt utredningar om tänkbara metoder. Till exempel om hur samröre med terroristorganisationer ska kriminaliseras. Eller om lättad sekretess för att myndigheter ska kunna utbyta information snabbare.

Men utredningar kan ibland bli kontraproduktiva. Regeringen tillsatte hösten 2015 en utredning för att förbättra möjligheterna till kameraövervakning på särskilt utsatta platser. Utredningen väntas bli klar i juni i år. Men i dag hävdar SvD:s ledarskribent Ivar Arpi att det inte verkar bli någon förbättrad kameraövervakning med utredningens förslag.

Inrikesminister Anders Ygeman. Foto: Christian Örnberg

Man må också hoppas att de deltagande partierna gör sitt arbete lite grundligare än när de under våren haft offentlig auktion om fler poliser. På S-kongressen försökte Anders Ygeman sätta stopp för den med att lova 10000 fler polisanställda 2024. Men utspelet tycks ha varit dåligt förankrat. I går sågades överbuden kring polisen av tre ansvariga för polisutbildningen vid tre lärosäten. Förslagen är orealistiska, konstaterade de i en DN-artikel.

Regeringen har också med sin inbjudningslista skapat onödigt ståhej i ett läge då alla borde vinnlägga sig om samförstånd. Sveriges just nu näst största parti enligt flera opinionsmätningar, SD, bjöds inte in. Motiveringen var att partiet har alltför extrema förslag. Det är lätt att ha sympati för den slutsatsen. Men att bjuda in är ju inte det samma som att göra upp. Det vore däremot ett sätt att visa respekt för de väljare som har valt in partiet. Dessutom gynnas nog SD när etablissemanget fryser ut det.

Inte heller regeringens egen budgetpartner, V, får delta. Formellt därför att de hoppade av förra omgångens terrorsamtal. Men efter dådet på Drottninggatan borde man kunna låta bli att vara långsint. Läget är trots allt ännu allvarligare den här gången.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!