Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
K-G Bergström

Detta måste räknas som en besvikelse för Kristersson

Dagens Demoskop är dyster läsning för Ulf Kristersson. 

Hans kometstart tycks ha kommit av sig. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Visserligen har M åtskilligt högre siffror än i oktober, när Kristersson tog över. Men partiet ökar inte längre. Tvärtom backar M med 2,1 procentenheter. Visserligen inte statistiskt säkert. Men man kan på goda grunder utgå från att Kristersson tappat till Jimmie Åkesson. SD ligger nu på 18,6 procent – en statistiskt säker uppgång med hela 3,2 procentenheter.

Jämfört med andra opinionsinstitut hade Demoskop lägre siffror för SD i februari. Återstår att se hur siffran för mars förhåller sig till övriga institut som i februari hade SD på drygt 16 procent.

I alla händelser måste M:s 21,8 vara en stor besvikelse för nye partiledaren. Det är under valresultatet. Och dessutom långt ifrån Anna Kinberg Batras bästa siffra. I april 2016 hade M under hennes ledning 28 procent.

Det är alltid svårt att förklara förändringar av opinionen utifrån en månad. Men jag kan se flera skäl till Kristerssons förluster. Under februari hamnade partiet i kraftig motvind på grund av skandalerna kring Nya Karolinska Sjukhuset. Regeringen tillsatte till och med en kriskommission för att utreda vad som hänt. Det har inte gett S någon opinionsökning, men uppmärksamheten kring NKS-skandalen kan ändå ha missgynnat M.

Ett annat problem för den nye M-ledaren är att han tycks ha svårt att ta plats i politikens centrum. Han har inte den fingertoppskänsla som gör att väljarna hela tiden påminns om hans existens. Det är i och för sig ingen garanti för bra opinionssiffror. Jan Björklund är nog den partiledare som är bäst på att göra politiska utspel.

Ändå är det förstås bättre för en partiledare, i synnerhet ett valår, att synas. I synnerhet om man har hyggligt förtroende bland väljarna som Kristersson hittills haft, men som Björklund inte har i samma utsträckning.

SD:s utrensningar av riksdagsledamöter från höstens listor skulle teoretiskt kunna vara en förklaring till partiets kraftiga uppgång. De blev kända dagen efter Demoskops mätstart. Men troligare är väl att februari-siffran var i lägsta laget.

För de rödgröna är dagens mätning trots små förändringar ändå källa till glädje. Alliansen är tillbaka i underläge.

Demoskops undersökning av partisympatierna bland kvinnor och män är intressant läsning. Det är extremt stora skillnader för flera partier. Centern och Miljöpartiet har dubbelt så många kvinnor bland sina sympatisörer.

De rödgröna är totalt starkare bland kvinnor. Lite anmärkningsvärt möjligen att V bara har 1,1 fler kvinnor. Kan det månne bero på negativ publicitet om hur flera kvinnor i riksdagsgruppen känt sig behandlade?

Att SD är ett parti för män är ju däremot ingen större nyhet. Könsklyftan är så stor som 10,2 procent. SD har 23,4 procent av männen bakom sig mot 13,2 kvinnor.

Också Moderaterna framstår som ett mansparti, dock inte lika utpräglat.

https://infogram.com/1px1qkjmw97xnmtq0yg00p5z9dunx1pnpep

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!