K-G Bergström

Det här kan ha varit Löfvens sista chans

Publicerad

Vårbudgeten kan ha varit Stefan Löfvens sista chans att påverka ett av sina heligaste vallöften. Efter valet vet ju ingen om han har någon makt alls.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det var den 3 april 2013 som Stefan Löfven i sitt öppningstal på den socialdemokratiska partikongressen meddelade att Sverige 2020 ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. Nu när han haft den politiska makten i fyra år finns det stabilt underlag för att avgöra hur troligt det är att målet nås.

Svaret är att det är ytterst osannolikt. I vårbudgeten finns en prognos för arbetslösheten det året. Den ligger på 6,1 procents arbetslöshet. Det är bara 0,1 procentenhet lägre än årets. Och framför allt dubbelt så hög som det land som nu har EU:s lägsta arbetslöshet – Tjeckien med 2,9 procent. Stefan Löfven har inte ens under regeringstiden närmat sig målet. Tvärtom har Sverige halkat efter. När han tog över makten låg Sverige på 12:e plats, nu ligger vårt land på 17:e plats, på den sämre halvan av EU-länder.

I riksdagsdebatten var det uppenbart att finansminister Magdalena Andersson var måttligt intresserad av att tala om det en gång så storstiliga målet. Men trängd svarade hon att det är så många som nu söker sig till arbetsmarknaden att det gjort det svårare att pressa ner arbetslösheten som man tänkt.

Regeringen tycks inte ens i vårbudgeten anstränga sig särskilt mycket för att öka chanserna. Det finansdepartementet kallar åtgärder för att fler ska komma i arbete uppgår till sammanlagt 351 miljoner kronor. En spotta i havet i budgetsammanhang. Totalt satsar man 2,6 miljarder kronor på reformer i vårbudgeten.

Även om arbetslöshetsmålet ser ut att bli ett svidande fiasko, betyder det ändå inte att regeringen misslyckats med sysselsättningspolitiken. Andelen sysselsatta är den högsta på över 25 år och den högsta sysselsättningsgraden som någonsin uppmätts i ett EU-land.

En annan framgång för Magdalena Andersson är den lägsta andelen personer i ersättningssystemen sen 1981.

Finansministern tecknade förstås med tanke på valåret en ljus bild av den svenska ekonomin. Expertmyndigheter som Konjunkturinstitutet har ifrågasatt om regeringen ska nå det nya överskottsmålet nästa år och kommit till slutsatsen att det inte sker. Men det gör det i Magdalena Anderssons prognoser.

För den som först hört finansministerns ljusa bild av tillståndet i nationen och sen gick till riksdagen för att lyssna på oppositionen, så skulle man kunna tro att de två blockens företrädare inte befann sig i samma land. Alliansen summerade de fyra rödgröna åren vid makten i svarta färger. Fördubblade sjukvårdsköer, sviket vallöfte till cancerpatienter, otrygghet på gator och torg och relativt sett färre poliser till exempel. 

Det finns inga skäl att klandra varken regeringens skönmålning eller Alliansens svartmålning. De utgår från sina respektive roller. Dessutom är bådas verklighetsbeskrivning i huvudsak korrekt. Sverige har i vissa avseenden utvecklats bra, i andra har det gått sämre. Väljarna får avgöra vems verklighetsbild de tycker stämmer bäst.

Möjligen komplicerat av att SD delvis har en tredje beskrivning. 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag