Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Jojje Olsson

SVT:s Anders Holmberg avslöjade Kinas ambassadör

Jojje Olsson.
Gui Congyou frågas ut av Anders Holmberg i SVT:s ”30 minuter”.
Foto: SVT

Kinas ambassadör utsattes just för en jobbig intervju i SVT. Genom något så enkelt som att insistera på att få svar på sin fråga, kan man tvinga regimen att visa sitt rätta ansikte.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Bör politiska extremister eller hänsynslösa diktaturer förunnas plattformar att kabla ut sitt budskap genom? Det är en knepig frågeställning, som ofta uppkommer i samband med intervjuer.

Svaret är att det beror på hur intervjun genomförs. Är man dåligt påläst eller låter intervjuobjektet oemotsagt komma undan med propaganda och lögner, så gör man givetvis denne en stor tjänst.

Men om den som intervjuar pressar på för att personen mittemot tvingas bekänna färg, så är det viktig journalistik. Ett bra exempel på detta är dagens avsnitt av ”30 minuter” i SVT, där Kinas ambassadör Gui Congyou vid upprepade tillfällen tvingas svara på en rad besvärliga frågor.

Denna metod gör kinesiska tjänstemän obekväma. De är inte vana vid envisa eller uppnosiga frågeställare. Eller som president Xi Jinping själv sade 2016: medierna är till för att tjäna kommunistpartiet till den grad att de ska ”ha partiet som sitt efternamn”.

 En ovan situation

Det är ingen tillfällighet att Gui Congyou helst kallar medier till sin ambassad för intervjuer. Sittande i de kinesiska möblerna, drickande kinesiskt te ur flotta kannor, med tysta män i svart kostym som frenetiskt för anteckningar i bakgrunden, känner sig den som intervjuar lite mindre.

Härskarteknik kallas det, och gör att ambassadören på sin hemmaplan i regel inte behöver avfärda förtrycket mot etniska minoriteter i Xinjiang mer än en eller högst två gånger.

Men ensam mitt emot Anders Holmberg i SVT:s studio så måste han försöka försvara den största inlåsningen av etniska minoriteter sedan andra världskriget en handfull gånger. 

Då är det en annan ambassadör vi ser. När det inte går att vifta bort en jobbig fråga med den första talpunkten, så måste han leta i bakhuvudet efter en annan. 

Det blir så ovant och krångligt att Gui Congyou, när han talar om mig, trasslar in sig till den grad att han säger att Taiwan inte är en del av Kina. Ett misstag som tidigare – i bästa fall – kostat många kinesiska tjänstemäns karriärer.

Lögn är sanning

Intervjun är stundtals pinsam att se och värd många skratt, om det inte vore för att ämnena som berörs är så förbannat allvarliga. Allvarlig är också den ton som ambassadören slår an genom intervjun.

”De får säga vad de vill”, utbrister Gui Congyou efter ett nedsättande skratt, när Holmberg frågar vad ambassadören anser om de politiska partier som vill att han ska utvisas från Sverige. Kommunistpartiet är fullständigt ofelbart, och älskas av alla utom ett fåtal ”anti-kinesiska” personer som sprider lögner.

Det är den råa makten som räknas; sanning eller lögn är irrelevant. Det blir tydligt när ambassadören på största allvar menar att alla journalister är välkomna att utföra sitt arbete i Xinjiang utan hinder.

Detta trots att SVT:s eget team på plats i Xinjiang bara ett par veckor före intervjun trakasserats av hotfull polis till den grad att korrespondent Ulrika Bergsten ”för första gången i Kina kände att de subtila hoten smög sig under skinnet”.

Regimens rätta ansikte

Gui Congyou är Kinas högsta representant i Sverige. Intervjun i ”30 minuter” visar inte bara vad han går för; den visar också den kinesiska regimens rätta ansikte.

Det är i sammanhanget viktigt att förstå att den kinesiska ambassadören i Stockholm ingalunda är något unikum. Från Kanada till Storbritannien och ända ner till Australien, beter sig kinesiska diplomater på precis samma vis. 

De är noggrant utvalda och instruerade att bedriva en politik i linje med den kompromisslösa världsbild som Peking vill forma. Lyssna på fakta. Fakta är vad kommunistpartiet säger. Säg emot och bli partiets fiende. Fiender riskerar konsekvenser.

Alla som förordar att vi av ekonomiska skäl ska gå Peking till mötes, eller inbillar sig att det går att skilja på politik och ekonomi i relationen till Kina, bör se denna intervju. Sedan bör de fråga sig huruvida de vill att personer som Gui Congyou ska få ökat inflytande över deras tillvaro.


Jojje Olsson har på grund av sin bevakning av Kina vid upprepade tillfällen kritiserats, och även hotats, av kinesiska ambassaden.

Inslag från december – Kinas ambassadör: Sverige ska inte lägga sig i fallet med Gui Minhai.