Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Johan Hakelius

Smittskyddet har en märkligt lågprioriterad ställning

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: Twitter / Skärmdump

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson har på Twitter skrivit att myndighetens uppdrag inom smittskydd ”har tydligt förstärkts sedan 2013” och att det finns i myndighetens instruktion. Regleringsbrevet, menar han ”hanterar mest kortare uppdrag”.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

För tydlighetens skull: jovisst, vi vet alla att Folkhälsomyndigheten har ett uppdrag inom smittskydd och att det uppdraget inte bara levererats muntligt. Annars vore det fullkomligt obegripligt att myndigheten nu stod i fokus som den gör. Men det var inte poängen i kolumnen Carlson kritiserar. Poängen var att smittskyddet har en märkligt lågprioriterad ställning om man jämför nuvarande regleringsbrev med de smittskyddsinstitutet fick på sin tid. Och det spelar större roll än Johan Carlson ger sken av.

Den myndighetsinstruktion Carlson hänvisar till lägger fast myndighetens uppgift, det vill säga vad myndigheten är till för. Regleringsbrevet handlar om myndighetens uppdrag, det vill säga vad som ska prioriteras och uträttas under perioden. Inte bara ”kortare uppdrag”. I det senaste regleringsbrevet ingår till exempel instruktioner för ekonomisk redovisning. Sådan redovisning, får man hoppas, är inget myndigheten kommer att upphöra med om något år. Att prioritera via myndighetsinstruktionen låter sig inte göras särskilt enkelt. Det är helt enkelt ett mycket mer grundläggande dokument.

https://twitter.com/CarlsonJFoHM/status/1243835604871385089

Och även om det vore så, här är ytterligare en tidsmarkör vad gäller prioriteringar: Folkhälsomyndighetens instruktion är från 2013. Den har sedan dess ändrats i olika detaljer 13 gånger. Om man är mycket generös kan man säga att fyra av de ändringarna åtminstone delvis har att göra med smittskydd. Men att döma av ändringarnas antal verkar tobaksbruk och elcigaretter vara viktigare. Liksom friluftsliv, sexuell läggning och olika formaliafrågor.

Det är egentligen inte så konstigt att smittskyddet tunnas ut av en mängd andra frågor, vissa modebetonade, när man låter den myndighet, Smittskyddsinstitutet, som har smittskyddet som enda uppgift, gå upp i två andra: Folkhälsoinstitutet och delar av Socialstyrelsen. Det är näst intill oundvikligt, när styrdokumenten ska handla om så många olika saker. Särskilt när politiken med slående envishet dras till signal- och markörfrågor, framför allt annat. Eftersom Johan Carlson hör till den moderna skara byråkrater som först utrett en sammanslagning och sedan fått generaldirektörsposten i den nya organisation som han föreslagit, borde han veta det mesta om den saken.