Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Johan Hakelius

Sluta larva er om Sverigedemokraterna

Tobias Billström (M). Foto: TT
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Foto: TT

Det finns väl två linjer i valets tjatigaste fråga. Den ena är att man inte kan ha att göra med Sverigedemokraterna i riksdagen, eftersom de är vad Andres Lokko i ett kvickt ögonblick kallat nyssnazister. Det här är den ideologiska och principiella ståndpunkten.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Den är i sin tur skiktad i undergrupper. Vissa tror faktiskt att Sverigedemokraterna skulle göra lampskärmar av oss alla, om de bara fick chansen. För andra är partiets orörbarhet snarare ett religiöst tabu, som att inte äta fläsk, eller att ta av sig hatten i kyrkan; Det finns en förklaring i historien, men tabut har sin egen kraft.

Den andra linjen är att man inte kan ha att göra med Sverigedemokraterna i riksdagen, eftersom partiet är lika pålitligt som en alkoholiserad morbror. Det här är den praktiska och maktkramande invändningen. Förr eller senare, enligt den här linjen, kommer Sverigedemokraterna att skjuta en budget i sank, eller rösta ned en viktig reform, eller på annat sätt börja leva rövare och riva ned fast inredning. Då spricker allt. Därför går det inte att regera med populister. 

Nu har Tobias Billström – han är moderat om ni undrar – antytt att det kanske finns en tredje linje: att man kan ha att göra med Sverigedemokraterna i riksdagen. Det är klart att det blir ett fasligt liv.

Eller klart och klart, förresten. Vad är det egentligen som är klart?

 

LÄS MER: Starka reaktioner på Billströms SD-utspel

Tobias Billströms (M) utspel har väckt starka reaktioner bland S-politiker. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP

 

I ärlighetens namn kanske man bör påminna om att Sverigedemokraterna redan finns i riksdagen. De har hela 42 ledamöter, sju avhoppare och en påhoppare i sitt gäng. Bara Moderaterna och Socialdemokraterna är större. Centerns riksdagsgrupp, som kommer närmast efter i storlek, är ungefär hälften så stor. Allt detta är välkänt. Det är därför det är märkligt att behöva påminna om det.

De här sverigedemokratiska ledamöterna har förstås röstat och haft sig, i fyra långa år. Ibland har de stött regeringen, ibland oppositionen. Det är det som gör renhetsspelet en aning fånigt. Tanken verkar vara att man förblir fläckfri, även om man dagligen måste rulla sig i dynga, om man bara låter bli att tala med grisen.

Om liknelsen ursäktas.

Och hur är det egentligen tänkt att renhetsspelet ska fortsätta efter 9 september, om valresultatet blir som det verkar bli? Sverigedemokraterna kanske får 70 ledamöter, som kommer att rösta för och emot alla förslag. Hur ska man undvika lorten då?

Jag vet förstås vad lösningen är bland verkliga renhetsivrare: den stora koalitionen. Inte alla för en, utan alla mot en. En riktigt bred sammansvärjning vore bra för stabiliteten, säger de. Men den måste vara så bred att riksdagen blir oviktig.

Det är här någonstans de förlorar mig. Det är någonting grundläggande fel med en demokratiuppfattning som ser en riksdag där det faktiskt förekommer debatt, kompromisser och riktigt beslutsfattande, som ett problem. Rent av som ett hot. Jag förstår att det är enklare att vara statsminister utan att riksdagen besvärar. Det vore också enklare att jobba på restaurang, om man slapp besväret med alla matgäster. Men då har man liksom missförstått syftet med institutionen.

Låt mig föreslå en fjärde linje: ta riksdagen på allvar. Debattera, övertyga, kompromissa. Bygg koalitioner för er politik där ni kan, åt alla möjliga håll.

Och, ännu en gång: sluta larva er. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!