Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Johan Hakelius

De som firar Biden saknar vilja till insikt

USA-korrespondent Johan Eriksson om att CNN förklarat Joe Biden som USA:s nästa president.
En kvinna firar med champagne i Washington Square Park i New York.Foto: ADELA LOCONTE/SHUTTERSTOCK / ADELA LOCONTE/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK
Joe Bidens seger firas på gatorna i New York.Foto: ANDREA RENAULT / POLARIS POLARIS IMAGES

Medan reportrarna festade och dansade med Bidenanhängarna på gatorna, medan nyhetsredaktioner, komiker, filmstjärnor och artister firade segern och medan Trump försökte välja mellan att göra statskupp och att bara vara riktigt sur, blev saken klar:

Det här är inte slutet på något. Det är som mest en liten paus.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Joe Biden lyckades få till en övertygande vinst i röster räknat. Det gick sämre än nästan alla opinionsmätningar förutspådde, men bättre än det fåtal mätningar som påstod att Trump skulle vinna. En klar, men måttlig seger. Den blir ännu måttligare om man ser längre än bara till antalet röster.

Joe Biden är ingen Kennedy. Ingen Obama. Inte ens en Clinton. Joe Biden är snarare en Jimmy Carter. Han lyckades i sitt 78:e år till sist snubbla fram till scenmitten. Han hade turen att göra det ett år då hans motståndare var den mest omstridde politikern i USA sedan William Jennings Bryan.

Om ni inte vet vem Bryan är, förstår ni poängen: det är mer än 100 år sedan den killen rörde upp känslorna.

Biden bedrev en usel kampanj. Delvis på grund av coronan, men inte bara. Han satt hemma i sin gillestuga och sände webb-tv. När han någon gång var ute och talade rörde han regelmässigt ihop det. Han glömde till och med vad hans barnbarn heter. Han gick segrande ur en av de två tv-sända debatterna, men inte av egen kraft, utan därför att Donald Trump inte förmådde hålla truten.

Debatten var på så sätt symbolisk för hela valet.

Det är Donald Trump som tryckt upp det amerikanska valdeltagandet, inte Biden.

När Barack Obama satte historiskt rekord för antalet röster som en demokratisk presidentkandidat erhållit, gjorde han det därför att han är Barack Obama. Joe Biden har spräckt det rekordet därför att Donald Trump är Donald Trump.

Det är Donald Trump som tryckt upp det amerikanska valdeltagandet, inte Biden. Alla mätningar visar detsamma. Bland de som röstade på Trump gjorde över 70 procent det därför att de gillar Trump. Bland de som röstade på Biden är det i särklass främsta skälet att de ogillar Trump, inte att de gillar Biden.

Bidens uppgift var helt enkelt att inte vara helt omöjlig att lägga en röst på. Det lyckades han med i tillräcklig utsträckning.

Nu blir hans uppgift en annan. Nu ska han till exempel hantera sina egna radikala partiaktivister, som felaktigt inbillar sig att valresultatet är ett mandat från det amerikanska folket att helt byta riktning. Kongressen kommer att sätta stopp för det mesta, men amerikanerna kommer under de närmaste åren ständigt att bli påminda om alla radikala tokigheter som Demokraterna odlar i sin egen ytterkant.

Och även om Biden lyckas hålla fast vid mitten, ligger den stora konflikten kvar.

Som någon uttryckte saken är Donald Trump en fattig mans idé om hur en rik man är, en svag mans idé om hur en stark man är och en dum mans idé om hur en smart man är. Det är lätt att begripa att folk firar hans nederlag. Men den här uppvisningen av extatisk glädje bland journalister, filmstjärnor, komiker, artister och snart sagt varje annan gren av samhällseliten, understryker bara en sak:

Det finns en avgrund mellan halva det amerikanska folket och de som ser sig själva som samhällsbärare och naturliga ledare. Det finns i stort sett ingen vilja till insikt i de samhällsklasser som nu firar. De vill tro att något tagit slut, men deras eget beteende är det tydligaste beviset på att problemet är större än någonsin.

Räkna med rekyl. Om inte förr, så 2024.

Kina-experten om de framtida relationerna med USA.