Jens Liljestrand
Centerpartiets stämmobeslut om att förbjuda omskärelse av nyfödda pojkar har väckt en oerhört komplex fråga där viktiga principer ställs mot varandra. Själv är jag tveksam till ett förbud. Man kan hitta andra vägar än att rakt av kriminalisera en ritual som är av central betydelse för många judar och muslimer som lever i Sverige, liksom för vissa kristna grupper med ursprung i Nordafrika och Mellanöstern.
Likväl är det frustrerande att ingen sätter fingret på grundproblemet: omskurna pojkar förlorar en del av sitt underliv.
Nej, jag vet inte hur det är att vara jude, eller muslim, men jag vet hur det är att ha ett ollon. Ni vet, det där blåröda som sitter längst ut på penisen och är extremt känsligt. Denna extrema känslighet beror på att huden skyddas av en förhud, även den väldigt känslig och försedd med en slemhinna på insidan. Om förhuden avlägsnas påverkas känseln i ollonet, eftersom det gnids mot kalsongerna och successivt blir mer likt kroppens övriga hud.
Eftersom de flesta män onanerar genom att dra förhuden fram och tillbaka försvåras även detta och … förlåt, blev det jobbigt nu? Pinsamt? Äckligt? Vem vill tala om allt det ljuvliga som ryms i det där fuktiga, kladdiga plommonet av kött när vackra ord om religiös frihet och tolerans ligger i andra vågskålen?
Men när förespråkare av rätten att omskära spädbarn med tindrande ögon pratar om omskurna män som ”uthålligare” vill jag som sagt bara skrika, för det handlar ju i så fall om att SEXET INTE ÄR LIKA SKÖNT.
Detta stöds av en stor dansk studie, publicerad i International Journal of Epidemiology (2011), omfattande över 4 500 huvudsakligen kristna eller sekulära danskar. Där visas att sexuella problem är vanligare hos omskurna män och deras kvinnliga partners; särskilt gäller detta mannens förmåga att få orgasm. Kvinnorna upplever dessutom i högre grad smärta vid samlag, vilket jag gissar beror på att männen måste ligga och jucka i evigheter för att få utlösning.
Det finns studier som motsäger detta, liksom det finns studier som visar att omskärelse kan förebygga spridning av hiv och livmoderhalscancer. Manlig omskärelse är en politiskt och religiöst laddad fråga som vetenskapen har svårt att ge en entydig bild av. Givetvis finns det mängder av omskurna män som har fantastiska sexliv, givetvis går det att hitta sätt att knulla, smeka eller suga den omskurna penisen som är minst lika härliga, konsekvenserna av ingreppet är individuella eftersom all sexualitet är individuell.
Men ingen kan ju förneka det grundläggande, det vill säga att omskurna pojkar förlorar en del av sitt underliv, att omskärelsen avlägsnar en möjlighet för sexuell stimulans, att den, med RFSU:s formulering, innebär ”en förlust av de naturligt givna förutsättningarna för lust och njutning.” Någon behöver förklara för mig hur vuxenvärlden kan ta sig rätten att utsätta nyfödda pojkar för denna förlust.
Om man vill fördröja utlösningen finns det tekniker för det. Om man vill ha en fräschare balle kan man tvätta den oftare. Om man tycker det är snyggt att vara omskuren är det fritt fram att genomföra ingreppet som vuxen; detsamma gäller eventuella medicinska fördelar. Om man vill utföra en religiös ritual på sin bebis bör det rimligen gå att modernisera ritualen så att den inte innebär att man sätter kniven i bebisens könsorgan.
Återigen, jag är skeptisk till förbud och har svårt att förstå hur det ska funka i praktiken. Jag har ännu svårare att förstå att det i Sverige 2019 är kontroversiellt att hävda mäns rätt att själva fatta beslut om sina underliv.