Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Jenny Strömstedt

”Någon annan” gör jobbet – en samhällsfarlig strategi

”Någon annan” gör jobbet – ett direkt samhällsfarligt tankesätt.Foto: TT NYHETSBYRÅN

Det var kylslaget i huset men den spruckna vattenpumpen var lagad och söndagens sol smälte också det djupfrysta inom oss. Det behövdes inte mycket, kaffe och en eld och ångorna från jorden som släppte isen. Soppåsen med grillkorvsresterna fick vi ta med oss hem till stan igen för att lägga i sopnedkastet. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

”Det är något här”, sa jag, och sträckte in handen i den gammeldags avgrundsdjupet. ”Det är stopp”. Mannen som stod bredvid tänkte på annat. Det var bråttom. Armen tryckte redan irriterat mot portens insida, nu går vi.

Snabbt lade jag påsen med korvresterna ovanpå en annan slarvigt hopknuten konsumkasse med klibbiga såsrester i rosetten, och lyssnade på avsaknaden av duns från botten av sopkarusellen.

Sedan stängde jag luckan, låste handtaget och gick.

Följande natt vaknade jag kallsvettig 03.24 på morgonen och kunde inte somna om. Främst på grund av de vanliga anledningarna otillräcklighet och stress, men snart vred jag mig i nattlig ågren över det faktum att jag så ogenerat tillämpat den samhällsfarliga ”någon annan”-strategin:

Jag lägger mina rökta korvrester här så kommer någon annan att ha styrt upp hela soprumsproblemtiken medan jag tittar åt ett annat håll.

Det blir särskilt generande när jag erinrar mig att jag bor i ett hus där vi gemensamt kommit överens om att hjälpas åt med fastighetsskötseln för att hålla nere hyran. ”Någon annan” är lättjans låtsaskompis Mållgan som ska göra allt det som den egna handen finner motstånd inför. ”Någon annan” lurar överallt, en avståndets tjänare, blind för det som inte inverkar menligt på egen bekvämlighet eller ekonomi. 

Med rodnande kinder skickar jag ett meddelande till Bosse på 2 trappor...

Den är tonåringars oförmåga att plocka ur den fulla diskmaskinen för att i stället ställa koppen i diskhon, och jobbarkompisarnas ovilja att ställa in koppen i den tomma diskmaskinen till förmån för samma diskho. 

Den är de mest högljudda mammorna och pappornas plötsliga stumhet när det inte längre handlar om mobil- eller sockerförbud utan punkten ”årets klassföräldrar”.

Den är samhället som borde göra något åt bilarna som kör för fort, åt att vi rör på oss för lite och att det är kaos vid återvinningsstationen varje helg.

Den är arbetsgivaren som borde se till att mötena är kortare, stämningen gladare och att konflikter löses utan att den ena kollegan kommunicerar med den andra, förutom bakom ryggen på varandra.

Den är tydligen jag när det är stopp i sopnedkastet, samt åtminstone fyra personer till i samma trappuppgång. Morgonen efter har katten gjort sin toalett samtidigt som resten av familjen och tanklöst bär jag ut den stinkande påsen. Naturligtvis är det fortfarande stopp, med skillnaden att ytterligare ett antal påsar har staplats ovanpå varandra så att luckan knappt går att stänga. 

Med rodnande kinder skickar ett meddelande till Bosse på 2 trappor med en fråga om jag ska ringa fastighetsskötaren som brukar laga sopsnurran, en mycket blyg insats.

Det tar mindre än en minut innan han svarar. ”Tack för att du informerar. Jag går ner och ser om jag kan fixa det”.

Hans sms är ett löfte till mig själv att för evigt avskeda ”någon annan”. Min text är ett tack till Sveriges alla Bosse som tar det kollektiva ansvaret som krävs för att vardagen ska bli lite mer städad, lite tryggare och mycket trevligare. 

Nästa gång är det någon annan som gör jobbet. 

 

Robotar

För övrigt blir ”någon annan” en allt mer sannolik hjälpreda i och med utvecklingen av artificiell intelligens. I veckan berättade det ideella forskningsinstitutet Open AI att deras senaste uppfinning GPT2 är för smart för att de ska våga avslöja dess innehåll med risk för missbruk. Det lilla som publicerats visar att GPT2 är en utmärkt textgenerator som kan dra egna slutsatser i opinionsartiklar skrivna med schwung, enligt de som prövat. Kolumner också. Det kanske är dags att skola om sig till, eh, finns det något inte robotar kommer att kunna? 

 

Galenskap

I veckan kom det orange kuvertet. I mitt fall hade förvaltaren av mina, på oklara grunder valda, premiepensionsfonder snott tre tusen i avgift för att försnilla tio gånger så mycket under det gångna året. Det betyder en sex procentenheter större förlust än snittfonden, som en bonus för dåligt utfört arbete. När ska den här galenskapen avvecklas egentligen?

 

Greta!

Greta Thunbergs klimataktivism sprider sig över världen. Nu har hon talat inför strejkande skolbarn i Bryssel.  GRETA FOR PRESIDENT!