Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Jenny Strömstedt

LOT-avdrag - för lärare som offrar sig för framtiden

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

ÖVRIGT

Sopigt värre, Sita

Sopsorteringshaveriet i Sollentuna har ruckat min världsbild. Jag tänker på alla glasburkar som diskats och sorterats i färgat och ljust glas. Mjölkpaketen som har sköljts ur och maten som lagts i bruna påsar för att komposteras.

Har mitt enda klimatsmarta beteende varit förgäves? Sita lovar dyrt och heligt att de filmade sekvenserna som visar att allt skräp blandas i samma sopbil bara är exempel på engångshändelser. Eller tre engångshändelser.

 

Syndens fralla i Nyhetsmorgon

Det hände i veckan i Nyhetsmorgons frukostmatsal: En person skar upp en vit fralla, bredde på rikligt med smör, skar flera tjocka gula ostskivor som han lade på mackan och, hör och häpna, toppade med några rejäla klickar marmelad. Vitt mjöl, fett och socker. De övriga församlade stirrade häpet, och möjligen längtansfyllt, på denna syndiga smörgås.

2012 års rock’n roll-revolution har inget med musik att göra.

 

Vadå svenskt?

”För alltid, ja alltid, tillsammans vi seglar i en evighet. Vi är högre och högre, vi strävar mot en helighet. Euforiiiii….” Denna ursvenska översättning av Loreens vinnande ESC-bidrag författades av komikern Nanna Lorrie Johansson efter Sverigedemokraten Björns Söders ilskna uttalanden om att bidraget borde ha varit på svenska.

Detta får mig omedelbart att tänka på SDs segerrusiga intåg på valvakan 2010. Partimedlemmarna visade då själva på kvalitetsproblemen som kan uppstå när människor begränsas att sjunga på något annat språk än modersmålet.

Boney Ms ”Brown girl in the ring” blev helt enkelt ett bröligt ”Jimmy Åkesson, tjalalalalalaaa….” Bra? Eh?

Studentmottagningar och avslutningskonserter står som det iskalla försommarregnet i backen. Inte ens min svenskamerikanska ungdomsvän har tid att prata i telefon från det välmående samhället norr om Los Angeles. Hon har just bakat 157 brownies som ska transporteras till barnens skola där det är ”Uppskatta läraren vecka”.

Alla föräldrar, läs mammor, pyntar klassrummen med blommor och låter barnen skriva hyllningsdikter för att lärarna ska förstå att utan dem blir deras barn inget. I just denna kommunala skola ställs det höga akademiska krav på kollegiet. Å andra sidan får de en ständig respekt tillbaka, samt några relativt meningslösa men trevliga girlanger.

I Sverige samlar vi till en flaska olivolja en gång om året (kvar från klassreseförsäljningen). Sen blir vi förbannade på allt de inte gör.

Till exempel bör lärare alltid skicka veckobrevet på kvällstid så att det inte försvinner i dagens mejlflod, samt se till att få läskvitto. De som inte öppnat dokumentet ska gärna påminnas inför matsäcksdagar trots att det för säkerhets skull satts upp plakat på entrédörren med 300 punkter stor text.

 

Försvunna ytterplagg är ett läraransvar och om barnet inte dyker upp på skolan på utsatt tid, alltså barn äldre än tretton, är ett omedelbart telefonsamtal till båda vårdnadshavarna en så kallad hygienfaktor som en revisorspappa uttryckte det. Trots att barnet har mobiltelefon och bör kunna kontrollera av nyss nämnda nära vuxen.

Mobiltelefoner är för övrigt ett gissel som måste konfiskeras - av lärarna som ändå får förstå det nödvändiga i att avsätta tio minuter av varje lektion åt telefonhantering. Lärarna ska självklart sörja för att barnen får tillräckligt med rörelse, musik, konst och ekologisk mat. Rimligt är också att barnen lär sig simma, trä på en kondom, ta sig upp ur en isvak samt sy stjälkstygn innan de fyller femton.

Allt detta ska dessutom betygssättas enligt en ny skala som får föräldrar att ringa långa förvirrade samtal på kvällstid när läraren egentligen hade tänkt glo tio minuter på Sverige-Island. Kanske handlar samtalet om matrisen för skriftliga omdömen till exempel i slöjd: ”Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial”. Ett kryss där är tydligen betyget C. Jaha? Varför inte B? Nähä.

 

Att lära ut värdegrunden i ett demokratiskt samhälle känns verkligt viktigt. Men det är här gränsen mellan föräldraansvar och lärarens uppgift blir ännu luddigare. Enligt lagen har skolan skyldighet att få stopp på nätkränkningar som har anknytning till skolan, även om de sker på fritiden. Nu menar skolinspektionen att lärarna ska ut och surfa på Fejjan samtidigt som de rättar 30 uppsatser om Antiken, för att ha koll på drabbade elever och mobbare. Mulitasking by tvång.

Vuxna bör visst finns där unga är. Men, lätt andfådd efter den långa uppräkningen av läraråtaganden, ställer jag samma fråga som skolfolk ställt sig länge: Själva plugget då?

Lusten att förmedla kunskap om stenåldern och Ludwig Wittgenstein, algebra och sillens inre organ? Hur ska den få tillräckligt med näring när pedagogen är upptagen av att ge kramar och ramar och skriva VAB-intyg? Nej, just det. Regeringen har visst insett att intygsskrivande är ett ineffektivt sätt att jaga fuskare och vill befria lärarna från just den uppgiften.

Men varför inte strippa arbetsbeskrivningen lite till? Eller helt enkelt ge skolorna råd att återanställa rejäla elevvårdsteam med kuratorer, psykologer och massor av fritidsledare som kan vara bryggan mellan abdikerade föräldrar och pedagoger som inget annat vill än att barnen ska lära för livet.

Eller så går man motsatt väg och inför LOT-avdrag. Lärare Offrar sig för Framtiden. För en skatterabatterad peng kan lärarna erbjuda både hemtransport av barn från skola samt socialt arbete i hemmiljö.

Jag proklamerar härmed en ständigt pågående ”uppskatta läraren vecka ”. Låt stå!