Jenny Strömstedt

Det råder betygshets i skolan och våra barn gråter av utmattning

Publicerad

Det är sista veckan före jullovet. Det är sista proven och sista chansen för terminen att nå önskebetyget innan det skrivs in i den digitala evigheten på Schoolsoft. Bokstäverna som inte går att ändra. Versalerna som visar vägen mot stjärnorna för den som lyckas och som skickar ut övriga i världsrymdens svarta hål.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Frågorna dyker upp från flera håll i sociala medier som ekande nödrop i vinternatten: Hur ska jag hjälpa mitt sönderstressade barn? Det enda hen pratar om i skolan är betygen?

Det enda jag vet är att det råder betygshets i alla möjliga skolor, fria och kommunala, på landet och i surdegsträsket. I alldeles för många skymningsskumma rum sitter det barn och gråter över att de misslyckats att nå delkriterierna för betyg B eller om det var C eller D som var målet, på ett sketet läxförhör.

De gråter av utmattning efter att ha pluggat oproportionerligt mycket till ett pyttelitet diagnostiskt prov, som ändå betygssätts och vägs in i delmålen, samtidigt som det är stort mattetest och SO-redovisning dagen efter.

"Jag måste plugga på allt för om man får fyra A i de olika delmålen och ett E så får man ändå D i betyg".

"Även om man har A på alla prov och kan analysera Harry Potters faderskomplex och Chelseas förutsättningar att vinna Premier League på engelska, så får man F om man inte vågar prata högt inför hela klassen."

Med andra ord så gör utformningen av dagens kunskaps- och målrelaterade betyg att en elev som till exempel uppnår A i alla betygskriterier utom ett där eleven får underkänt, inte blir godkänd alls.

Själva målen är för en utomstående dessutom så formulerade att det hela framstår som en bedömningssport snarare än en objektiv checklista.

Man förstår att svaga elever utan tillräckligt stöd struntar i alltihop. Att den som är briljant på några delmål men inte lyckas med allt får självförtroendet nedtryckt i skorna.

Sedan gråter de fortfarande små barnen också när "alla andra" får betyg på att de är mycket bättre än de själva enligt skolans bedömningsmatris. I en framgångsfixerad kultur kan det vara svårt även för en vuxen människa med flera års navelskådande terapi i bakfickan att skilja mellan människa och prestation. Om en majoritet i riksdagen i framtiden röstar för att sänka betygsåldern till fjärdeklass tänker jag att det kommer att gråtas ännu mer.

Det är bra i att vilja lära sig saker. Det är inget fel i att sätta höga mål och att följa upp dem. Det är viktigt med en nära kommunikation mellan lärare och hem om vad som behöver jobbas på. Men som stenåldersförälder tvingas man ändå göra en och annan reflektion över nu och då.

I dag får vi på utvecklingssamtalen i sexan höra att barnen redan nu borde tänka över vilket yrke de ska välja så att de kan sätta rätt mål för sina betyg.

Då uppmuntrades vi att pröva oss fram och hålla alla dörrar öppna.

I dag förhåller sig barnen till ett antal etablerade praxis i betygsystemet som får det att knyta sig i magen när de måste prestera målmedvetet och på topp vid varje enskilt prövningstillfälle för att inte bli loosers för livet.

Då hade vi en skola som tillät oss att balla ur på ett sätt som uppväxande människor inte sällan ballar ur. Vi fick lov att vara hormonella och utflippade tonåringar med temporära hjärnsläpp och ändå komma igen eftersom betygen baserades på helheten.

"Du lär för hela livet. Jämför dig inte med andra. Vi älskar dig för den du är inte vad du gör", rabblar vi nu som mantran till våra sönderstressade ungdomar och får en snäsning tillbaka.

"Det funkar inte så nu för tiden".

Det gör visst inte det.

En elvaåring som ännu inte fått betyg men hör vad de äldre skolkamraterna pratar om gör en mer drastisk analys:

"Om man tappar bort sin penna så kan man inte skriva, så då får man dåliga betyg och då får man inget jobb när man går ut skolan och då svälter man och dör."

Den som vill vägleda sina barn både mot en ljus framtid och själsligt lugn har en del att fundera över.

Hur gör man?

Den som har ett svar får inte betyg alls. Men en påse skumtomtar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag