Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Jenny Strömstedt

Det fria skolvalet – ett tvångsval på lösa grunder

Södra Latin, en av de populäraste gymnasieskolorna i Stockholm. Foto: JOHAN ADELGREN

I Sverige har vi ett fritt skolval. Själv är jag inne på fjärde ungdomen som ska välja gymnasium och med ett välbevarat minne av mitt eget alltigenom ofria skolval kan jag inte tycka att det blivit särskilt mycket bättre.

Från tvångsanslutning till närmaste kommunal skola till tvångsval på lösa grunder. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Varje dag när dörren öppnats under hösten har det rasat ut en uppsjö av färggranna broschyrer från hallgolvet med bilder på leende ungdomar med färgglada tröjor och vita tänder. Kom till oss och få en gratis dator! Åk till New York, träffa andra musiker och promenera till din supercoola session genom världsstaden varje morgon (i det finstilta framgår dock att det är några enstaka som får chansen att resa i väg på denna musikaliska drömresa, resten får nöja sig med den mer närbelägna mellansvenska gågatan).

Gå på vår skola där allt är bäst!

Instinkten vid åsynen av utskicken är att ett gymnasium som måste marknadsföra sig 1. lägger pengar på fel budgetpost. 2. Är så usel att ingen vill gå där utan lunchkuponger på den lokala pizzerian.

Det vi egentligen vill veta går tydligen inte att förmedla vare sig på papper eller på skolornas hemsidor

Det ligger i sakens natur att i reklam poängtera verksamhetens grädde på moset, och majoriteten femtonåringar vill säkert åka utomlands med en sprillans laptop under armen. Men det vi egentligen vill veta går tydligen inte att förmedla vare sig på papper eller på skolornas hemsidor. Vilka är resultaten? Vad tycker eleverna och det kanske viktigaste av allt: Hur är lärarna, dessa eldsjälar som kan göra all skillnad? Har de ämneskunskaper, pedagogisk förmåga och motiverar de eleverna? Får de tillräckligt med tid och resurser att planera undervisningen och vidareutbilda sig? Trivs de? Inte minst viktigt är detta alltid lika svåra – om det finns några hyggliga pedagoger och en gök, hur undviker man göken?

När jag läste på svindyrt college (med finansiellt stöd) i USA i början på 90-talet var vissa kurser obligatoriska och andra var fria tillval. I biblioteket på campus låg det därför pärmar med tidigare studenters kursutvärderingar så att vi andra skulle få ett hum om vad vi satsade våra sura slantar på, ity detta utspelade sig före internet. Den skinntorra mrs Bolls på engelskainstitutionen fick strålande omdömen lika mycket för sin kunskap som för hennes sätt att bjuda in elever att slå sig ner i öronlappsfåtöljen bland alla böcker på arbetsrummet för en stunds enskilt lyssnade, lärande och inte minst lyftande.

Jag valde henne mer än kursen. Hon är anledningen till att jag blev journalist. Hon var en av anledningarna till skolans goda rykte liksom Dr Yu och Dr Mann, medan andra professorer fick mindre smickrande betyg och ibland tvingades lägga ner kurser för att ingen kom.

Marknadsprincipens uppsida, när den fungerar, är att dåliga kurser byts ut mot bättre, att sämre lärare får stöd eller får flytta på sig. Skolor som inte levererar läggs ner i stället för att få fortsätta lura till sig elever med hjälp av betygsinflation och gratis körkort.

Det är eleverna med sämst förutsättningar och lagombarnen som irrar runt som tomtebloss i midvintermörkret

I Sverige har Skolverket inte någon sammanhållen statistik över hur många gymnasieskolor som lagts ned genom åren, när det sker handlar det enligt en kartläggning av SVT från 2015 främst om sviktande demografi.

I Sverige fungerar systemet bäst för de riktigt duktiga. Elitskolorna med de starkaste eleverna har de bästa lärarna och lockar till sig nya kullar högpresterande.

Det är eleverna med sämst förutsättningar och lagombarnen som irrar runt som tomtebloss i midvintermörkret och försöker avgöra om de kommande tre åren ska bli en chans att lyfta sig, eller bortkastad bänknötning i gratispaddans sken.

Det fria skolvalet infördes delvis med argumentet att konkurrens höjer kvalitén. Därför borde det vara självklart att varje skola som vill lägga skattemedel på marknadsföring tydligt tvingas redovisa det underlag som finns för att avgöra om skolan är bra eller inte: andelen behöriga lärare, lärarnas fortbildning och elevernas resultat och betyg över tid. Kanske kan man spekulera i en enkät där både elever och lärare får gradera undervisningen och skolan så man slipper gå på enstaka recensioner skrivna i affekt på någon halvdan gymnasiesajt.

Som det är nu förstår jag de ungdomarna som anser att det ena rimliga är att säkra åtminstone en New York-resa.

 

Kommer Victoria?

”Efter allt som varit och utifrån hur Akademien och några ledamöter har profilerat sig kan jag inte uttrycka min solidaritet genom att delta som tidigare år”, skrev Antje Jackelén till Kulturnyheterna och avstod deras högtidssammankomst. Det är ändå intressant att se vilka som väljer att uttrycka gemenskap eller inte på torsdag i börshuset. Förra året var både Kronprinsessan Victoria och Prinsessan Sofia där. Hur blir det i år?

 

En liten bit Nisse

Spelarkulten kan ha gått överstyr. AIK-legendaren Nisse Johanssons DNA är nu implementerat i lagets kaptensbindeln för 500 år framåt. Som bisittare till Professorn i Brottsjournalen är min främsta förhoppning att ingen väljer att begå brott med bindeln som redskap, för Nisses skull. 

 

En regering till jul?

Primetime i appen varje kväll, På spåret, DN:s nutidstest och gamla hederliga Quizkampen. Frågesporterna har tagit över mitt liv.  Ändå är det ingen som ger mig svaret på den enda jag vill veta: när får vi en ny regering? Mvh ”det vore skönt med jullov”.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!