Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Irena Pozar

Hon är den nya makteliten – men slipper tuffa frågor

Hur skulle det vara om en av världens största makthavare fick en kritisk fråga och pressades att svara på den? Det får vi definitivt inte veta när David Letterman intervjuar Kim Kardashian i sin Netflix-show ”My next guest needs no introduction”.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Under det 45 minuter långa samtalet får vi förvisso höra Kim Kardashian berätta om när pappa Robert försvarade OJ Simpson, om när hon såg Caitlyn Jenner i kvinnokläder och om den ödesdigra natten i Paris då hon blev rånad. För mig och de andra 190 miljoner personer som följer Kim är detta ingenting nytt, men möjligtvis är det det för många av de andra tittarna. Och visst är det toppen att personer som, likt Letterman själv, tidigare skrattat åt Kardashians får en mer komplex och rättvis bild av Kim – men måste det vara så himla platt och förutsägbart?

Letterman säger i New York Times att Kim Kardashian länge var föremål för skämten han dagligen drog i succéshowen The Late Show, men att han fick en annan bild av Kim när han besökte hennes och maken Kanye Wests hem i samband med en intervju han gjorde med Kanye.

Han hade missbedömt henne, säger han, och insåg sent att hon har något att komma med. Det sätter tonen för hela Netflix-intervjun som hade premiär häromdagen. Trots att Letterman utger sig för att ha förstått fenomenet Kim Kardashian, så koketterar han med sin okunskap om Instagram, influencers och den nya tidens marknadsföringskanaler. Allvarliga ämnen till trots ligger detta som en blöt filt över hela samtalet, och gör det omöjligt att gå in på de hårda och svåra frågorna.

Kim Kardashian är en av världens absolut största makthavare, men behandlas sällan så. Till och med när Letterman ställer frågor om hennes relationer till Trump låter han henne komma undan och i stället prata om sitt juridiska engagemang. Det är ett beundransvärt engagemang, och Kim har gjort skillnad när det gäller benådning för fängslade människor som fått orimligt höga straff – men allt annat då?

På Instagram lyfter bloggaren Hanna ”Hanapee” Persson det faktum att frågor om skönhetsideal, operationer, relationen med Kanye West och annat går helt förbi. Istället läggs fokus på det förutsägbara och allvaret skymtar enbart när Kim öppnar upp för det.

Kanske är inte det ett problem i just det här formatet, det är ju en ganska lättsamt talkshow. Men faktum är att Lettermans syn på och behandling av Kim Kardashian är densamma som medier i stort har när det gäller influencers.

Det är det som gör att det tog åratal innan Isabella Löwengrips besökssiffror på bloggen ifrågasattes, att skriverier om relationer mellan mäktiga politiker och ännu mäktigare influencers stannar vid vem som åkte säpobil och att granskningarna oftast inte sträcker sig längre än till vem som har fått bannor av reklamombudsmannen.

Samtidigt rullar miljoner in i företagen som influencers driver och som såväl barn som vuxna vräker in tid, engagemang och pengar i. Influencers har i länge bönat och bett om att bli tagna på allvar, vi har kommit en bit på vägen. De vinner stora priser, uttalar sig om politik och ses som superentreprenörer. Men uppenbarligen har vi journalister inte fullt ut förstått den makt de besitter, för vi ställer inte de hårda och svåra frågorna. Det kommer bita oss i arslet, samtidigt som nya eliten skrattar hela vägen till både banken och makteliten.