Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Hanne Kjöller

Varför är rörelser som görs på ett gym plötsligt farliga på arbetet?

Foto: / TT NYHETSBYRÅN
Foto: COLOURBOX / COLOURBOX

Är det inte märkligt att arbete som innebär fysisk ansträngning alltid beskrivs i negativa termer, medan motsvarande tunga lyft på gymmet anses hälsofrämjande?

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Att träning gör gott för både tankeförmåga, kropp och själ är oomtvistat. Råden om hur man ska träna varierar över tid och med vad man vill uppnå.

Under senare år har tyngdpunkten för oss vanliga dödliga legat på rörelser i vardagen. Det räcker inte, menar vissa forskare, att toksvettas på ett eller två gympapass i veckan. I stället bör vi som har stillasittande jobb stå och gå mer. Höj- och sänkbara skrivbord installeras i flera kontorsmiljöer och vi rekommenderas att ställa våra stolar åt sidan.

Det borde betyda att ett jobb i till exempel en klädbutik är toppen för hälsan. Butiksbiträdena står hela dagarna och går med jämna mellanrum små sträckor mellan galgställningarna. Då och då bär de kanske upp några tunga klädkartonger från lagret. Alltså, om rörelsen utförs rätt, ett slags motsvarighet till de marklyft som nu är så populära.

Men är det någon som hört någon tala om annat än förslitningsskador, ont i knän och stumma ben?

Mats Lekander är professor vid Karolinska Institutet och forskare inom hälsopsykologi. I boken ”Ditt inre liv” berättar han om de krafter som styr vår hälsa. Det mest intressanta är hur bilden av fysisk ansträngning påverkar det kroppsliga resultatet. Avgörande är alltså inte bara hur vi rör oss, utan hur vi tänker kring det vi gör.

 

HANNE KJÖLLER: Debatten om ålder har gått över styr 

 

I boken berättas om en grupp hotellstäderskor som fick sina arbetsmoment studerade. De informerades om att innehållet i deras arbete motsvarade de officiella riktlinjerna för fysisk aktivitet. Den andra gruppen fick ingen information och båda fortsatte att utföra sina arbetsuppgifter som tidigare.

Men nu händer det märkliga. De informerade städerskornas kroppar svarade med viktminskning, lägre blodtryck och färre blodfetter.

Tänk vad som hänt om de i stället dränkts i information om hur potentiellt skadliga alla rörelser kunde vara.

Givetvis finns yrken och arbetsmoment som kan vara slitsamma för kroppen, men om det talas det ju redan hela tiden. Det finns ett konkret värde med att vidga bilden eftersom studier visar att självskattad hälsa är en av de viktigaste parametrarna för att förutspå livslängd.

Omvänt är det hälsovådligt att rikta överdriven uppmärksamhet mot kroppsliga förnimmelser. Händelser i kroppen uppfattas som symtom på ohälsa och man upplever sig sjuk.

Kanske kan detta, kombinerat med alla artiklar om diverse diffusa symtom som kan vara den ena eller andra allvarliga sjukdomen, vara en förklaring till de höga sjuktalen. Foto: FOTOLIA / DISQ - STOCK.ADOBE.COM 164574947

Kanske kan detta, kombinerat med alla artiklar om diverse diffusa symtom som kan vara den ena eller andra allvarliga sjukdomen, vara en förklaring till de höga sjuktalen. Kanske borde åtskilliga av alla de råd om att ”lyssna inåt” i stället ersättas av uppmaningar om att vända sig utåt och träffa andra.

Den svenske forskaren Predrag Petrovic har funnit tecken på att information från den inre, respektive den yttre, världen konkurrerar med varandra. Om vi kan skifta uppmärksamhetsfokus från vårt inre till omvärlden finns alltså möjligheten att vi upplever mindre smärta och sjukdomskänsla. Och att vi därmed ökar våra möjligheter till såväl ett bättre som längre liv.