Hanne Kjöller

Debatten om ålder har gått över styr

Publicerad

Diskussionen om Rättsmedicinalverkets (RMV) åldersbedömningar har gått över styr. Under kritiken av metodval skvalpar idéstrider och excellensanspråk.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det finns ingen metod för att bedöma ålder som är hundraprocentigt säker. Målsättningen har varit att hitta en metod som är etiskt försvarbar och där graden av osäkerhet kan accepteras. Precis som vid det mesta som rättsläkare och forensiker ägnar sig åt.

Och vad är då en acceptabel nivå? Tja, Socialstyrelsen skopade tidigare ut tandröntgen då ”graden av samstämmighet” – som de heter när två läkare tolkar samma bild på samma sätt – låg på knappa 80 procent.

2015 förkastade svenska barnläkare tand- och handledsröntgen som alltför oprecis. Ett år senare, efter en granskning av 1 400 vetenskapliga artiklar, presenterade Socialstyrelsen en rapport där man argumenterade för magnetröntgen av lårbenet. Det var, skriver myndigheten, en bättre metod än handledsröntgen för att inte missta barn för vuxna.

2015 förkastade svenska barnläkare tand- och handledsröntgen som alltför oprecis.Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Rättsläkare jag talat med berättar att olika tillväxtzoner mognar vid olika tidpunkter. Att handleden är bra att studera för att bedöma om någon är straffmyndig, alltså över eller under 15 år. Lårbenet mognar senare och borde därför passa bättre för 18-årsgränsen.

Eftersom MR-metoden inte innebär farlig strålning, gör ont eller är integritetskränkande ter sig RMV:s val begripligt. Men är valet ändå galet? Jag har ingen aning. Men grejen är: det har nästan ingen annan heller.

 

LÄS MER: RMV svarar efter kritiken mot åldersbedömningar 

 

Politiker och opinionsbildare, som glömt tidigare debatt, skriker nu i kör: Handledsröntgen! Vissa säger att vi borde göra som i Tyskland. Märkligt, eftersom det där inte ens finns någon nationell praxis. I vissa delstater inspekteras könsorgan, medan andra kontrollerar skäggväxt och handstorlek – metoder som alla skopats ut som vetenskapligt värdelösa. Är det detta vi bör ta efter?

SvD har varit ledande i en rapportering – som efter den mediala viskleken har kommit att uttolkas som att RMV haft fel i hälften av fallen. Jag läser och förundras.

För nog är det märkligt att den läkare och företagare, Håkan Mörnstad och hans företag Forodont, som i juli misstänkliggörs för sina åldersbedömningar eftersom Mörnstad ”både sagt att asylsökande ljuger om sin ålder – och representerar ett parti som motsätter sig flyktingar” fyra månader senare lyfts fram som ett sanningsvittne i den löpande rapporteringen.

I november skriver SvD: ”Larm efter extrakoll: 17 av 20 åldersbedömningar är ´fel´”. Den som larmar är Håkan Mörnstad. Och ”fel” – är det ett adekvat ord? Något facit finns ju inte.

Vissa säger att vi borde göra som i Tyskland. Märkligt, eftersom det där inte ens finns någon nationell praxis.Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Mörnstad får eldunderstöd av tyske Andreas Schmeling som av SvD (och sig själv) beskrivs som en ”världsledande expert”. Jag frågar en erfaren rättsläkare om detta med expertetiketten. Han säger att det inte är så att någon kan allt och andra intet. Skillnaderna i radiologiska metoder är små och Schmeling, säger rättsläkaren, ”odlar sin grej”.

Schmeling själv vägrar berätta hur och utifrån vilket urval han kommit fram till sina slutsatser. Det är ett avsteg från forskningens grundfundament om kontrollerbarhet och transparens.

Och det är utifrån detta hemliga hopkok som opinionsbildare och politiker, som vet lika lite som jag om urval och metod, tjoar om haveri och parodi.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag