Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Hanne Kjöller

Per är jurist med toppbetyg – men får inte bli polis

I dagens läge är det mest akuta problemet att så få vill bli poliser alls, skriver Hanne Kjöller. Foto: JOHAN NILSSON/TT

För att bli antagen till läkarlinjen måste man först klara av ett brodyr-test. 50 godkända korsstygn på tio minuter – annars är du rökt. Orimligt? Inte alls. En minoritet av alla ska ju bli kirurger.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Nej, jag hittar på förstås. Men på polisutbildningen funkar uttagningen faktiskt så. För att kunna bli polis måste du klara mätningen av muskelstyrka och prestera minst kapacitet fem (av nio) på en ergometercykel. Samt en massa annat.

Att du måhända inte är det minsta intresserad av att springa ifatt tjuvar eller brotta ned bråkiga fylltrattar utanför Stockholms nattklubbar har ingen betydelse. Inte heller att huvuddelen av alla poliser har skrivbordsjobb och inte behöver lyfta något tyngre än musen. Alla ska ändå igenom samma hinderbana.

Tiden har hunnit ikapp det som möjligen var den ursprungliga tanken – att utbilda en kår med full flexibilitet för arbetsgivaren att fritt disponera en gigantisk personalpool. Men samhälle och brottslighet är i dag komplext. Rent formellt kan man förstås sätta en piketpolis att utreda ett internetbedrägeri. Men hur bra blir det?

Det behövs specialister; inte minst bland utredarna. Men polisen fortsätter att utbilda generalister som i stället för att kunna mycket om något – kan lite om mycket.

LÄS OCKSÅ: Nu avskaffas mängdrabatten för övergrepp

I dagens läge är det mest akuta problemet att så få vill bli poliser alls. Trots sänkta begåvningskrav har man under senare år inte kunnat fylla bänkarna. Förr kunde polismyndigheten välja och vraka även efter sovringsprocessen. Nu kommer alla som klarat testerna in.

För att ytterligare komplicera den redan kärva situationen har politiker från de flesta partier fläskat på med det ena mer orealistiska polislöftet efter det andra. Antalet sökande är så magert att man inte klarar att fylla ut hålen efter pensionsavgångar och folk som tröttnat och bytt jobb. Och ändå lovar politikerna upp till 10 000 fler konstaplar.

Fyrkantiga och föråldrade antagningsregler ter sig i denna kontext än mer obegåvat. Både av kvalitets- och kvantitetsskäl finns skäl att suga upp varenda kotte som kan tänkas göra ett bra jobb i yttre eller inre tjänst.

LÄS OCKSÅ: Rörelsen har gjort oss både enögda och fartblinda

Per Edström fick inte bli polis – trots att han är jurist och har fått 2,0 på högskoleprovet. Foto: PRIVAT

En sådan skulle kunna vara Per Edström. Han har efter en högskoleexamen i elektroteknik arbetat med IT. Flera uppdrag har varit utomlands. Under tiden har han läst in juristlinjen. Och sånär som på en C-uppsats är han dessutom färdig civilekonom.

Men se till polis dög han inte. Han sovrades bort i första gallringen. Det skäl som angavs var att Per Edström hade med sig en tvåa i svenska och historia från sitt gymnasiebetyg. Att han har toppresterat på högskoleprovet och är en av de få som skrivit 2,0 hjälpte föga.

Jag talar med tre olika myndigheter för att få reda på om det finns några tvingande förordningar som omöjliggör ett annat besked. Först med Rekryteringsmyndigheten som skickade sitt nej-tack-brev till Per Edström. Därifrån hänvisar man till Universitets- och Högskolerådet. Och därifrån till Polismyndigheten.

Men inte heller där kan man svara på vilket utrymme som finns. Stefan Wehlin, chef för övergripande planering vid HR-kompetens, säger att man ”tittar på frågan”.

Så kanske kan Per Edström kvalificera sig nästa gång. Om inte denne nyfikne och kunskapsstinne man då ledsnat på en polismyndighet som inte är det.

Fotnot:

Polismyndigheten har nu beslutat att ändra antagningsreglerna så att en kandidatexamen kan ersätta kraven på särskild behörighet.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!