I dagens läge är det mest akuta problemet att så få vill bli poliser alls, skriver Hanne Kjöller. Foto: JOHAN NILSSON/TT
I dagens läge är det mest akuta problemet att så få vill bli poliser alls, skriver Hanne Kjöller. Foto: JOHAN NILSSON/TT
Hanne Kjöller

Per är jurist med toppbetyg – men får inte bli polis

Publicerad

För att bli antagen till läkarlinjen måste man först klara av ett brodyr-test. 50 godkända korsstygn på tio minuter – annars är du rökt. Orimligt? Inte alls. En minoritet av alla ska ju bli kirurger.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Nej, jag hittar på förstås. Men på polisutbildningen funkar uttagningen faktiskt så. För att kunna bli polis måste du klara mätningen av muskelstyrka och prestera minst kapacitet fem (av nio) på en ergometercykel. Samt en massa annat.

Att du måhända inte är det minsta intresserad av att springa ifatt tjuvar eller brotta ned bråkiga fylltrattar utanför Stockholms nattklubbar har ingen betydelse. Inte heller att huvuddelen av alla poliser har skrivbordsjobb och inte behöver lyfta något tyngre än musen. Alla ska ändå igenom samma hinderbana.

Tiden har hunnit ikapp det som möjligen var den ursprungliga tanken – att utbilda en kår med full flexibilitet för arbetsgivaren att fritt disponera en gigantisk personalpool. Men samhälle och brottslighet är i dag komplext. Rent formellt kan man förstås sätta en piketpolis att utreda ett internetbedrägeri. Men hur bra blir det?

Det behövs specialister; inte minst bland utredarna. Men polisen fortsätter att utbilda generalister som i stället för att kunna mycket om något – kan lite om mycket.

LÄS OCKSÅ: Nu avskaffas mängdrabatten för övergrepp

I dagens läge är det mest akuta problemet att så få vill bli poliser alls. Trots sänkta begåvningskrav har man under senare år inte kunnat fylla bänkarna. Förr kunde polismyndigheten välja och vraka även efter sovringsprocessen. Nu kommer alla som klarat testerna in.

För att ytterligare komplicera den redan kärva situationen har politiker från de flesta partier fläskat på med det ena mer orealistiska polislöftet efter det andra. Antalet sökande är så magert att man inte klarar att fylla ut hålen efter pensionsavgångar och folk som tröttnat och bytt jobb. Och ändå lovar politikerna upp till 10 000 fler konstaplar.

Fyrkantiga och föråldrade antagningsregler ter sig i denna kontext än mer obegåvat. Både av kvalitets- och kvantitetsskäl finns skäl att suga upp varenda kotte som kan tänkas göra ett bra jobb i yttre eller inre tjänst.

LÄS OCKSÅ: Rörelsen har gjort oss både enögda och fartblinda

Per Edström fick inte bli polis – trots att han är jurist och har fått 2,0 på högskoleprovet.Foto: PRIVAT

En sådan skulle kunna vara Per Edström. Han har efter en högskoleexamen i elektroteknik arbetat med IT. Flera uppdrag har varit utomlands. Under tiden har han läst in juristlinjen. Och sånär som på en C-uppsats är han dessutom färdig civilekonom.

Men se till polis dög han inte. Han sovrades bort i första gallringen. Det skäl som angavs var att Per Edström hade med sig en tvåa i svenska och historia från sitt gymnasiebetyg. Att han har toppresterat på högskoleprovet och är en av de få som skrivit 2,0 hjälpte föga.

Jag talar med tre olika myndigheter för att få reda på om det finns några tvingande förordningar som omöjliggör ett annat besked. Först med Rekryteringsmyndigheten som skickade sitt nej-tack-brev till Per Edström. Därifrån hänvisar man till Universitets- och Högskolerådet. Och därifrån till Polismyndigheten.

Men inte heller där kan man svara på vilket utrymme som finns. Stefan Wehlin, chef för övergripande planering vid HR-kompetens, säger att man ”tittar på frågan”.

Så kanske kan Per Edström kvalificera sig nästa gång. Om inte denne nyfikne och kunskapsstinne man då ledsnat på en polismyndighet som inte är det.

Fotnot:

Polismyndigheten har nu beslutat att ändra antagningsreglerna så att en kandidatexamen kan ersätta kraven på särskild behörighet.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag