Larry Page och Sergej Brin har båda blivit mångmiljardärer på sitt Google - men på jobbet är dras framtoning snarare "två i gänget" än "ouppnåeliga chefer." Foto: Richard Koci Hernandez
Larry Page och Sergej Brin har båda blivit mångmiljardärer på sitt Google - men på jobbet är dras framtoning snarare "två i gänget" än "ouppnåeliga chefer." Foto: Richard Koci Hernandez

Google gör jobbet lekande lätt

Publicerad
Uppdaterad
Google tycks vara ett personalparadis. Sökmotorjätten bjussar sina anställda på allsköns lyx och får dem att bli kreativa.
För Ebba von Sydow är det kärlek vid första ögonkastet. Eller kanske bara en tillfällig fascination? Och är Google-jobbarna verkligen lyckliga anställda - eller en "t-shirtklädd armé"?
Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.
”Detta är för bra för att vara sant”-känsla och pirr i magen.
Kort sagt, det är kärlek vid första ögonkastet när jag kliver av bussen utanför Googles högkvarter.
En lugn och tyst idyll. Prydliga, blomstrande rabatter och golfgreenliknande gräsmattor, som tagna ur ”Desperate Housewives”. Kaliforniensolen gassar från en klarblå himmel över de stora, klossliknande tegelbyggnaderna.
Medarbetare som sitter med uppslagna laptops på den stora, stenbelagda utegården är skuggade av parasoll i grönt, blått, rött och gult. Googlefärgerna. Ingen tittar upp från sitt koncentrerade knapprande när vi går förbi.
Jag är här för att få en guidad tur av området, tillsammans med en grupp kollegor. Men redan efter några minuter känns det snarare som vi har hamnat i Silicon valleys motsvarighet till ”Kalle och chokladfabriken”.
Googles Willy Wonka heter Larry och Sergej, den geniförklarade grundarduon som alla nonchalant kallar vid förnamn. Vår guide, den 25-årige utvecklaren som ser ungefär ut som George i ”Grey’s anatomy”, rabblar ”Larry och Sergej”-anekdoter.
”Just det, där bortanför poolen har ni beachvolleyplanen, det är rätt soft att lira lite ibland. Det är också det enda stället man ser Larry i bar överkropp, om man nu är intresserad av det. Han spelar rätt ofta”, berättar guiden.

En dag i veckan styr alla medarbetare över sin egen tid, den så kallade ”20%-regeln” som innebär att du har rätt att arbeta med ett eget projekt parallellt med ditt ordinarie jobb. Bland annat var det så Gmail kom till. Vår guide har valt att ägna sin dag åt att ge rundturer.
Ännu en ”Larry och Sergej”-historia får vi i ”Charlie’s café”, personalrestaurangen där alla äter gratis. Kockarna valdes i en demokratisk omröstning under en provätardag. Utbudet är enormt. Indiskt, handrullad sushi, vedungsbakad pizza, wok à la minute, salladsbuffé, vegetariskt, tofurätter – det tar aldrig slut (och sedan börjar dessertbuffén). Alla äter längs långbord och sitter på plaststolar i googlefärgerna.
”Varje fredagslunch kommer Larry och Sergej hit och svarar på folks frågor. De sitter på podiet, du får typ fråga vad du vill”, säger George-killen.
Vi passerar ett bord där två tjejer sitter och delar ut gratiströjor med googletryck till medarbetares barn. Tydligen är det ”bring your child to work”-day. För de allra minsta finns amningsrum.
Något som annars fattas är tjejer. I vimlet av T-shirtklädda män i tjugo- eller trettioårsåldern ser jag några enstaka.
På andra våningen går vi förbi bollhavet. En övergiven leksakscykel står utanför ett konferensrum. Utskrivna papperslappar med nördiga skämt sitter upptejpade här och där. Till slut tappar jag räkningen på antalet fikastationer vi passerar. Gissningsvis är vi aldrig mer än tre minuter från en smoothiekyl och ett kök fyllt med godis, snacks, nötter och juicer.
”Just det, ta vad ni vill ha. Allt är gratis”, säger George-killen.

Reflexmässigt stoppar jag min Bayswater full med minipåsar med salta mandlar och M&M-choklad. Inser att jag skulle växa ur mina jeans snabbt om vi hade samma förmåner hemma på kontoret på Kungstensgatan…
Slutligen dumpas vi i shoppen som kränger T-shirts, muggar och pennor. Men inte ens en shopaholic som jag kan hitta något vettigt, så jag lämnar tomhänt. Teknik kan de, men den här biten av affärsmodellen behöver de fila på. Kanske behöver de hjälp? Ska jag söka jobb? För kan man tänka sig en lyxigare arbetsplats än detta?
På bussen, på väg mot San Francisco, tänker jag på kärlek vid första ögonkastet. Hur man kan förväxla det med fascination.
Att hitta en arbetsplats man kan leva med, är lite som att hitta en person man kan leva med. Man fascineras av många. Men när man minst anar det, så klaffar det. Trots att man kanske har drömmar – bollhav, pool, gratis smoothies – så är det plötsligt något annat som visar sig vara perfekt.
Småkallt, ouppackade flyttlådor och ständiga problem med skrivaren, ändå ser jag faktiskt fram emot att komma hem till Veckorevyns redaktion på Kungstensgatan. Vi har ett rätt bra förhållande, ändå. Högt i tak, mycket skratt och tack och lov ingen T-shirtklädd armé. Men okej, gratis kemtvättslåda hade varit himla trevligt… Jag tar tag i det på måndag.

Ebba von Sydow

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag