Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Frida Stranne

Frida Stranne: Stor risk för oroligheter länge efter valet

Väljare köar för att rösta i Coral Springs, Florida på onsdagen.
Foto: LARRY MARANO/SHUTTERSTOCK
Förtidsröstning i Santa Monica i Kalifornien på onsdagen.
Foto: ROB LATOUR/SHUTTERSTOCK / ROB LATOUR/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK
Frida Stranne.
Foto: PETER KNUTSON
Foto: AIMEE DILGER/SOPA IMAGES/SHUTTERSTOCK / AIMEE DILGER/SOPA IMAGES/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK

Donald Trumps mantra om risken för omfattande valfusk med poströster är inte sanna. Det finns inget stöd i forskningen för detta. Däremot är de amerikanska valprocedurerna fulla av en lång rad problem som underminerar förtroendet för systemet och som påverkar människors känsla av osäkerhet över det kommande valresultatet.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det handlar bland annat om röstsedlar som ogiltigförklaras och om att många människor inte kan använda sin röst på grund av krångliga regler. Problemen med röster som inte räknas för att de fyllts i fel, legat i fel kuvert ​eller inte hunnit räknas på utsatt tid har flera gånger avgjort utfall i valdistrikt där det varit mycket jämnt. Det visar sig dessutom, när man tittar närmare på problemet, att det oftare är minoriteters röster som ogiltigförklaras – och det i valdistrikt där dessa röster skulle kunna förändra resultatet till nackdel för de styrande. 

En grundbult i en demokrati är att människor känner tilltro till systemet. Men inför valet i USA nästa vecka visar undersökningar att rekordmånga amerikaner, i synnerhet republikanska väljare, inte tror att valet kommer att gå rätt till. Blanda den känslan med det redan infekterade politiska läget – republikaners och demokraters bottenlösa avsky för varandra – samt en skräck för hur världen ska bli om deras kandidat röstas bort.

För många är hotet rent existentiell där ”allt” upplevs gå förlorat om fel president får makten kommande fyra år. Addera sedan ett bland republikaner nästan obefintligt förtroende för medierna när valresultatet väl ska tolkas. 

Förtidsröstning i Santa Monica, Kalifornien, på onsdagen.
Foto: ROB LATOUR/SHUTTERSTOCK

Den stora frågan är då inte längre OM det kommer att bli oroligt utan hur man ska minska spänningarna som kommer att uppstå och hindra dem från att bli till ett allvarligt problem. Med det spända läge som råder finns alla förutsättningar för att protester kommer att växa sig stora – oavsett valutgång. Konsekvensen kan bli risk för sammandrabbningar där människor i värsta fall dör till följd.

Jag har i flera år följt de tilltagande konfliktytorna och vad de gör med det amerikanska samhället. Spänningarna är logiska sett till ett system som präglas av tilltagande ojämlikhet, minskat framtidshopp och politikerförakt. ​Skillnaden i dag mot tidigare perioder av splittring är att när man förr var oense i enskilda sakfrågor finns i dag nästan inget som förenar. Tilltron till det kitt som håller samman amerikaner har försvagats. Människor har börjat titta inåt den egna gruppen, inte till det gemensamma. ​Just kombinationen av polarisering och fördjupad ojämlikhet är en krutdurk. Därtill, vilket blivit särskilt synligt i år, har USA aldrig ​lyckats komma till rätta med sin djupgående rasism. Valåret 2020 tillkom en förfärlig pandemi med efterföljande ekonomisk kris, samtidigt som de svarta fick nog av polisvåld som ständigt drabbar dem hårt. 

De amerikanska valprocedurerna är fulla av en lång rad problem som underminerar förtroendet för systemet, skriver Frida Stranne.
Foto: JOHN NACION/SOPA IMAGES/SHUTTERSTOCK

Missnöje och oroligheter har legat där och grott under ytan länge och Donald Trump är inte skyldig till det. Men han har under hela sin presidenttid på ett allvarligt sätt underblåst alla spänningar som byggts upp de senaste decennierna – vilket bäddar för tilltagande oro. I kombination med en medielogik som främjar drev och konspirationer har det skapats något som nu beskrivs som den perfekta stormen. Trump förtjänar kritik för hur saker förvärrats under hans presidenttid. Men kritiken ska även riktas mot politiker bakåt i tiden, som haft sitt fokus på stora bidragsgivare, lobbygrupper och Wall ​Streets intressen och glömt bort dem som hamnat utanför. 

Nu skrivs hur mycket som helst om risken för sammandrabbningar i samband med valet. Men riskerna för mindre oroligheter som kan blossa upp här och där existerar inte bara runt valdagen eller de efterföljande veckorna. All världens journalister kommer visserligen att stå redo just där och då för att skildra tänkbara upplopp. Men en konflikteskalering med tilltagande våld kan också dröja. Det går därför inte att andas ut om inget dramatiskt hänt när nästa president ska sväras in i januari. Och oavsett vem av de båda kandidaterna som vinner är polariseringen så långt gången att den blivit ett självspelande piano, en snöboll som börjat rulla i en brant backe. Med fyra år till med Donald Trump i Vita huset finns ingen anledning att tro annat än att polariseringen kommer att förvärras. Men vi talar för lite om att även Joe Biden, oavsett om han har de bästa av ambitioner, har ett politiskt program som göder splittring. Den retorik som presidentkandidaterna använt och de politiska mål de formulerat under senare tid lämnar ​få öppningar till kompromisser. Förlorar Trump kommer han dessutom sannolikt att elda upp motståndet på nya sätt ​utanför Vita huset. Och fattigdomen, orättvisorna, rädslan. De är kvar som klister under människors fötter.   

FRIDA SPANAR:

Joe Biden kommer att vinna de så kallade ”popular vote”, troligen med god marginal. Men i delstater som Florida och Pennsylvania är det jämnt och lyssnar man till människor på plats i dessa delstater finns en tilltagande energi bland Trumpanhängare och många republikaner som registrerat sig nyligen. Det är flera faktorer som spelar in – och även om många undersökningar nu pekar åt Bidens håll i olika nyckelstater finns det flera saker att hålla utkik på som kan gynna Trump i slutändan


Frågor om Bidens väljare:  
• Kommer besvikna Sandersanhängare i högre utsträckning att rösta på honom i år än vad de gjorde på Clinton 2016?
• Om valdeltagandet bland afroamerikaner blir rekordhögt - räcker det då för att ta Joe Biden till Vita huset? 


Frågor om Trumps väljare:
• Har tillräckligt många republikanska kvinnor och äldre som tidigare övergivit honom efter att ha tröttnat på hans bufflighet ändrat sig efter den andra debatten där han var lugnare? De gillar i grunden hans politik.
• Kommer han att få fart i tillräckligt många latinoväljare i delstater som Florida? De rösterna kan bli avgörande där.

Trump-fans i bråk med motståndarlägret

Flera personer omhändertagna av polis.