Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Frida Boisen

Upptäck världen – låt inte mördarna vinna

Populära turistlandet Turkiet skakas av ett nytt terrordåd. Oskyldiga människor mördas mitt framför semestrande småbarnsfamiljer. Våldet skrämmer självklart. Så ska vi våga oss utanför Sverige i sommar? JA! Det har aldrig varit viktigare för oss att vara en del av världen, och inte låta de satans mördarna vinna.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

"Vart ska ni ta vägen i sommar då?"

De banala småpratsfrågorna yr i juniluften, samtidigt som det hugger i bröstet när jag tittar ner i mobilen och läser om terrordåden på Attatürk-flygplasten i Istanbul. Hur 42 människor mördats av terrorister. Hur svenska småbarnsmamman Dejin Ibrahim, 28, plötsligt står med sin 2-årige son i famnen och tror att deras sista stund är kommen. Hur folk skriker ”jag vill inte dö” och att det är blod och kläder överallt. Hur de ser tiotalet skotthål där ”det hänt”. En mardröm, som får mina ögon att tåras när jag läser om hennes vittnesmål.

Lunchsällskapet envisas:

– Vart åkte ni sist?

– Till Dubai, säger jag.

Jag ser allt snörpningen på munnen. Och ja, jag läste kommentarerna från vänliga personer på Twitter som kallade mig både det ena och det andra eftersom jag valde att stödja en stat som utsätter gästarbetare för svinaktiga slavliknande avtal. Och när jag la upp en bild på när jag besökte Burj khalifa, världens högsta byggnad, 828 meter hög, med mina barn, ja då var jag snudd på IS-anhängare som besökte Kalifatets torn, sa Twitter och lät hatet mot mig flöda.

 

Ja, självklart skiljer sig Den Förenade Arabemiratens syn på demokrati, rättvisa, frihet och jämlikhet en hel del från min syn på dessa grundläggande värderingar.

Så, vad göra?

Ska vi gunga i våra hängmattor vid våra faluröda stugor framför "Allsång på Skansen" och låtsas som att världen utanför inte finns?

Vissa vänner vill aldrig mer åka tillbaka till Thailand, för att de tycker att barnprostitutionsturismen är för hemsk. Ja. Den är vidrig! Helt vidrig! Men mår Thailands barnprostituerade bättre av att vi blundar i Sverige?

Tvärtom, säger jag. Det har aldrig varit att se världen och att om man kan, visa den för våra barn. Jag vet, att det är ögonblick och intryck de kommer att bära med sig resten av livet. För att se och uppleva andra städer och träffa andra människor och kulturer på plats, det är något helt annat än att bara se tv-reportage. Kombinationen är förstås bäst – ofta kommer ju den ambitiösa utrikesreportern nära människor du aldrig gör, några få turistdagar.

 

Men jag kan säga att mina barn vet mer om slavliknande kontrakt i Dubai i dag, än vad de visste innan vi reste dig. Och det lär de aldrig glömma.

Populära turistlandet Turkiet skakas av ett nytt terrordåd. Foto: Defne Karadeniz / GETTY IMAGES EUROPE

Jag vet också detta: Jag har varit bosatt i Indonesien. Jag kan säga att om man bott i ett land där du som kvinna om du kör bil blir stoppad av polis, ja, då tar du inte jämställdhet lika för given, efteråt. Det är efter sådana upplevelser, dina ögon öppnas på ett helt annat sätt.

Vi i Sverige har länge varit ett land, som tagit frihet och demokrati för givet, mer än de flesta nationer i världen. Så ser inte resten av världen ut.

Alla nationer har inte lika bra lagar mot kvinnoförtryck, mot homofobi, för arbetsrätt, för barns rätt. Många hörn i världen är präglade av diktatur, av förtryck och vidriga förhållanden, för barn, kvinnor, fattiga och olika minoriteter.

 

Ska vi nöja oss med att läsa om hur de har det ”där borta” och låta de andra länderna vara en av alla hemska berättelser i hängmattan i Sverige. Eller ska vi åka dit, och se själva.

För mig är svaret enkelt: Upptäck världen! Se världen! Res!

Av två anledningar: 1. Vi kan aldrig, aldrig acceptera att terrorister ska ta vår frihet ifrån oss. 2. Vi måste se världen, för att vi är en del av den, och för att den är vårt ansvar att förändra till det bättre.

– Vart ska ni ta vägen i sommar?

Ut till vår värld.