Sverige slår nya rekord som världens mest godisätande land. "Vi är torsk på socker", skriver Expressens Frida Boisen. Foto: FERNANDO CORTES DE PABLO / FERNANDO CORTÉS DE PABLO
Sverige slår nya rekord som världens mest godisätande land. "Vi är torsk på socker", skriver Expressens Frida Boisen. Foto: FERNANDO CORTES DE PABLO / FERNANDO CORTÉS DE PABLO
Frida Boisen

Säg efter mig: Ja, vi är sockerberoende

Publicerad

Påskägg proppat med lösgodis är det heligaste vi har. Sverige är ett av världens mest godisätande länder. Bara under påsk går försäljningen upp 140 procent (trots att påskgodis aldrig ens varit gott). Säg efter mig: Ja, vi är torsk på socker.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Sega råttor, röda ferraribilar, salta harlortar, nappar. Fortfarande år 2018, väljer vi alltså frivilligt att proppa inte bara oss själva utan också våra barn, fulla med socker, färgämnen och gelatin. Jag erkänner. Jag är långt ifrån en renlevnadsmänniska och åt saltlakrits så sent som häromveckan. Och ja, jag föll för vädjan och min tioåring fick lördagsgodis så sent som förra helgen. Och nu lär det komma nya böner om påskägg fyllda med snask.

För nu är påsken här: lösgodishögtiden nummer ett. Exakt när blev Jesus död och uppståndelse i ett sekulariserat land där kyrkbänkarna gapar tomma, en anledning för oss att nödvändigtvis proppa oss fulla med kilovis av påskgodis som inte ens smakar gott? 

Försäljningen av lösgodis under påsken står för hela tio procent av årets godiskonsumtion enligt Svensk handel. Bara godisjätten Cloetta ökar exempelvis sin försäljning av lösvikt med 140 procent jämfört med andra månader, under påsk, skriver SVT.

Trots eviga larmrapporter om hur skadligt godis är för våra barns hjärnor, så konstaterade Statistiska centralbyrån så sent som i oktober att vi svenskar har överträffat oss själva i vårt snaskande. Den senaste undersökningen från SCB visar att en genomsnittlig svensk lägger 2109 kronor på godis varje år. En veckopeng – enbart för godis på 41 kronor. En budget vi ökat med 3 kronor, sedan året innan, eller i procent: En hårresande ökning på 8 procent! Som expert i ”Lyxfällan” har jag sett allt för många exempel på hur godis, läsk och energidrycker på riktigt helt havererar människors privatekonomier. Godiset förstör inte bara våra kroppar utan också våra privatekonomier. Något som dessutom i sin tur skapar så mycket ångest, lidande och psykisk ohälsa.

Sverige ligger i toppen av världen – få länder knarkar mer godis än oss svenskar – och det är uppenbart att det skadar oss som nation – i enorma summor såväl i sjukvård som hos kronofogden. 19 andra länder i världen har med goda resultat infört sockerskatt. Men inte Sverige… Nä, våra folkvalda är lika stora segaråttorkramare som resten av befolkningen och har enormt svårt att komma till skott för att rösta igenom en lagstiftning som skulle göra snaskköpen till lite större beslut, och hjälpa oss alla i rätt riktning.

Sockerskatt behövs, eftersom det inte bara är godiset som ökar, utan vår söta konsumtion över huvud taget.

Se sanningen. Säg efter mig: Vi är sockerknarkare.

Ett beroende vi byggt upp länge. På 1800-talet åt vi i snitt fyra kilo socker per år. Idag äter vi 40 kilo socker per år.

Det verkar inte spela någon roll hur mycket forskningsresultat som pekar på samma sak, vi fortsätter fylla godispåsarna större och större för varje år ändå. Trots att en stor sockerkonsumtion ökar risken för diabetes typ-2, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och skrumplever. Trots att forskning visar att godis är farligare än vi trott. Vi fortsätter att köpa vårt godis som besatta. Det verkar inte spela någon roll att vi från forskningshåll får larmrapporter om att 17 procent av alla barn mellan sju till nio år idag leder av övervikt, något åtta svenska forskare påpekade i en debattartikel i DN redan i oktober 2016. Det verkar inte spela någon roll att tio procent av alla amerikanska barn har fettlever idag. Eller att professor Robert H Lustig som forskat på barnfetma i 30 år säger att barnfetma inte är en epidemi längre, att det är en pandemi.

För du vet väl att socker består till hälften av glukos och till hälften av fruktos. Att fruktos är det mest fettbildande ämne som finns. Att det orsakar fettlever och skrumplever, något vi tidigare bara sett hos alkoholmissbrukare. Det blir så eftersom levern är det enda organ som kan ta hand om och bearbeta all fruktos – och omvandla den till vet. Fett, som om du äter för mycket, lagras i lever och muskler.

Men nädå. Vi bara skrattar och fortsätter att fylla godispåsarna som aldrig förr. När påskhelgen nalkas skyltar glatt varenda livsmedelsaffär upp nya rekordstora påskägg i färgglada staniolpapper, eventuellt avlade av låtsasstrutsar, så enorma är äggen nu.

Ungarna cirklar runt lösgodisstånden som osaliga andar, över hela vårt rike. Mässandes på en ny påskpsalm:

– Snäääälla mamma! Godis!!! Kan inte vi köpa påskägg?

På 1800-talet åt vi i snitt fyra kilo socker per år. Idag äter vi 40 kilo socker per år.Foto: JESSICA GOW / TT / TT NYHETSBYRÅN

Vi människor är inte de enda som blivit beroende av socker. Forskare på St Luke’s MidAmerika Heart Institute visar att råttor som man gjort beroende av kokain, ändå väljer att byta till socker, när de får valet att välja mellan de två vita substanserna.

Själv vädjade faktiskt min dotter häromdagen:

– Snälla mamma, kan vi inte ha en godisfri påsk i år?

Jag vore en idiot om jag inte hörsammade hennes bön.

Gör det du med. För dig själv, för dina barn, för vår hälsa och behöver jag ens säga det:

Gör slut med godiset. Prova en vecka, eller fram till sommaren. Bara för att känna skillnaden.

Jag tänker i alla fall fylla påskäggen med kärlek och tid istället. Det är våra barn värda!

 

 

 

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag