Frida Boisen

Lösningen finns, Fridolin – den stavas digitalisering

Publicerad

Vad väljer du? En skola med stenciler och gamla inaktuella lärobok där alla tvingas plugga på samma nivå? Eller personaliserade digitala, aktuella läromedel där eleven själv kan välja svårighetsgrad utifrån egen nivå och där quizen rättar sig själva – utan att värdefull lärartid går till manuell rättning av prov?

Gustav Fridolin, hör min bön: Bränn stencilerna – ge oss en modern skola i dag!

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Så kom regeringens nya budget häromveckan. Och jag kastade mig förhoppningsfull över skolbudgeten, i hopp om att det var NU den stora satsningen på en modern, digitaliserad skola skulle komma.

Jag har sagt det förut: Svenska skolan av i dag är ingen modern verksamhet. Vilken arbetsplats som helst skulle gå ikull på en dag, om vi hade de verktyg våra skolbarn har att hålla sig i.

 

LÄS MER: Alliansens hårda kritik mot regeringens budget: "Klyvningen fortsätter" 

 

Hand upp alla företagare som följer upp sina resultat, genom att för hand checka av det som gjorts, på ett papper. Som skickar ut nya uppgifter till sina medarbetare, inte per mejl, eller att genom att dela dokument via google, eller något annat digitalt system. Utan genom att dela ut uppgifterna för hand, på ett papper? Det är inte bara miljövidrigt utan förstås också otroligt opraktiskt. Det är ju därför vi, näringsliv, företag, samhälle, enskilda privatpersoner, digitaliserat och effektiviserat vår värld, våra rutiner, våra resultat. Men skolan och våra skolbarns skolgång har helt hamnat efter. Hopplöst efter.

Medan min dotter som precis börjat sjuan, får franskaglosor i en gammal bok, lär sig ungarna i sjuan i England två programmeringsspråk och binära tal.

Missförstå mig inte. Franska är givetvis bra att kunna – men varför inte på ett modernt sätt? När det finns digitala alternativ, med gamification? Där du i din egen takt får belöningar och svårare utmaningar i din egen takt? Säg mig: Varför ska alla unga lära sig exakt samma sak på samma tid? Det är ju helt enkelt inte vettigt. Jag känner flera tredjeklassare som bara får räkna till en viss sida i matteboken, sedan får de lägga ner boken. Och läsa Fem-böcker skrivna av Enid Blyton för snart ett sekel sedan andra halvan av mattelektionen. För att ingen ska komma före någon annan.

Ridå.

Ett av svenska skolans stora problem vi sällan pratar om är att vi understimulerar elever.

Hur som. Lösningen finns ju.

Och den är inte vad Gustav Fridolin föreslår in sin budget: 50 miljoner kronor till studiecirklar för föräldrar – så att de ska bli bättre på att läsa läxor med sina barn.

Gustav, ett lästips: läs innantill på Skolverkets sajt, de visioner vi enats om nationella strategier för skolans digitalisering år 2022:

”Skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras.”

Låt det inte stanna vid en fin vision. Det är dags att sätta kraft bakom de något fluffiga orden.

Foto: SVEN LINDWALL

Lär av Danmark. Där har de under fyra år subventionerat digitala läromedel med 500 miljoner danska kronor – med fantastiska resultat. Danmark ligger främst i Europa med sina skolresultat.

Så Gustav. Lägg inte de 50 miljonerna på att försöka göra föräldrarna till lärare.

Lösningen för att bygga en modern skola finns. Den stavas digitalisering.

Så lägg pengarna de vettiga digitala läromedel. Och gör det nu.

Hur ska vi annars nå den andra visionen för den digitaliserade skolan år 2022:

”Alla barn och elever har utvecklat adekvat digital kompetens.”

Bränn stencilerna.

Aktuella digitala läromedel nu.

En digital, modern skola nu.

Det behövs!

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag