Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Frida Boisen

Kom igen nu, Fridolin! Byt ut syslöjd mot programmering

SKOLMINISTER. Gustav Fridolin bör ta tag i digitaliseringen av skolan, tycker Frida Boisen. Foto: Olle Sporrong

Svenska skolan är kvar i stenåldern.

I dag sitter barnen och tragglar franskaglosor i stället för att lära sig programmering och video – språk alla barn borde lära sig i dag

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Girlpower!

Hur fint är det inte – när Adele tar emot priset för Årets album på Grammy Awards, och när statyetten går itu, så säger hon att hon vill dela priset med Beyoncé. Och hyllar sin kollega med följande ord:

– Du är vårt ljus. Sättet du får mig och mina vänner att känna ger styrka.

Något för alla oss andra att inspireras av. Hylla de som inspirerar dig!

Googles höga löner

Google gav ingenjörerna som jobbar med bolagets självkörande bilar så mycket betalt att de slutade. Det handlar om ett bonussystem som ledde till att vissa fick upp till 16 gånger sin tidigare lön. Varpå en del blev mer eller mindre ekonomiskt oberoende – och då valde att i stället satsa på egna projekt.

Den slår allt

Jag har minsann testat både det ena och det andra. Såklart! Jag älskar innovationer. Men efter att ha provat mig igenom det mesta måste jag ändå klargöra: Den klassiska semlan slår allt. Den är bäst. Den med massor av fluffig grädde, grovhackad mandelmassa och ett riktigt färskt, fluffigt bröd med florsocker på topp. Klassikern for the win!

Elever väntar halva lektioner på hjälp att trä en tråd i heliga ämnet slöjd. Medan lärarna fortfarande inte lärt sig hur man skriver ut från klassens Ipads, de som ligger inlåsta i ett skåp.

Kom igen, Fridolin: Ut med symaskinen, in med datorn!

På riktigt, hur långsamt kan skolministerns kvarnar mala på en skala?

Hur kan vi fortfarande inte ha kommit längre med digitaliseringen i skolan?

Vill vi bara förvara barnen, eller ge dem relevanta kunskaper? I dag ska man vara glad om barnen ens får en lärobok per elev, så är det inte i dag alltid, och nej, det finns inte en Ipad per elev heller, med relevant utbildningsmaterial.

Istället för vettiga pedagogiska verktyg får du som lärare ett ”lycka till” och motsvarande daterade tygbuketter att dra ur en trollerihatt. För moderna läromedel i form av e-learning där varje elev på riktigt får en individuell läroplan där de själva, lärare och föräldrar i realtid kan följa utveckling – det kan du bara drömma om. Istället får barnen med kritor färglägga ämnesmoln på ett papper en gång i halvåret för att själva bedöma sin utveckling. Japp, där har du svenska skolans svar på gamification.

 

Lycka till kids, du är lite orangegul i engelska, men i svenska där är du mest grön men lite gul. Glasklart! (Eh, i språkappen min nioårige son letade upp hemma en kväll när han ville lära sig italienska – och ja nu har vi båda lärt oss massor av engelska, italienska och spanska med den bara på ett par veckor – där får man digitala medaljer, hurrarop, resultat och framgångar i siffror och färger – varje dag).

 

Och Fridolin: Vad är det ens för ämnen barnen lär sig år i skolan?

Har du sett många platsannonser som efterfrågar franskakunskaper eller virkning?

Varför är franska/tyska/spanska och slöjd (jätterelevant i bondesamhället på 1800-talet) inritat på schemat år 2017 från sjätte klass – medan programmering, det språk hela näringslivet skriker efter, inte finns överhuvudtaget?

Det jag påpekar är inga nyheter.

Redan 2014 i ”Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering” – ja, med stort N, trots att Skolverket är en av alla medförfattare – var man pinsamt medveten om att svenska skolan är sämst i klassen i Norden: ”Svenska pedagoger använder digitala hjälpmedel i lärandet i lägre utsträckning än kollegerna i andra nordiska länder.”

Och åt det gjorde vi vad? Ja, vissa skolor är lyckligt lottade med digitala verktyg. Några få testskolor har rentav programmering på schemat. Bra!

Men den stora majoriteten elever står utan. Vad väntar vi på för att programmering ska bli ett ämne på riktigt? Tror vi att digitaliseringen är en fluga, som snart försvinner?

 

Men jo, i senaste förslaget från Skolverket som Fridolin tittar på, så överväger man att lägga in programmering i skolan. Men då som del av ämnena matematik och teknik, något flera lärare redan rest varningsflagg för. Tidningen Ny Teknik rubricerade förslaget ”ett hafsverk” och Per Berggren, lärare i matematik, teknik och no i årskurs 4–9, ordförande för Sveriges matematiklärarförening, förklarade i tidningen:

– Man trycker in programmering som ett centralt innehåll utan att samtidigt ta bort något. Risken är att fokus hamnar på att hinna med alla moment i stället för att eleverna ska förstå innehållet.

Jo tack. Äta gamla kakan och slänga in lite programmeringsgrädde på toppen och kalla det en satsning? Seriöst…

Gustav Fridolin: Digitaliseringen i svenska skolan i dag är ett dåligt skämt.

I Storbritannien lär sig barnen numera programmering redan från fem års ålder, och i motsvarande sjuan ska alla elever kunna två programmeringsspråk och binära tal.

Vad gör vi i svenska skolan?

Vi virkar på.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!