Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Frida Boisen

Boisen: "Rösta mot rasism. Säg nej till SD"

Nej. SD är inget rasistiskt parti, säger de när tv-kamerorna slås på.

Men när strålkastarna slocknar sticker det fula rasisttrynet fram.

I dag vädjar jag till DIG som medborgare: Gå och rösta! Rösta blått, rött, rosa eller grönt. Men vad du än gör. Lägg inte din röst på de solkigt bruna rasisterna.

Rösta MOT rasismen i Sverige i dag.

Säg nej till SD och Jimmie Åkesson.

Säg ja till medmänsklighet och demokrati.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Catharina Strandqvist, förstanamnet på SD:s lista i Halmstad, poserar med ett nazistiskt hakkors på armen när hon dammsuger hemma. Björn Lundin, på SD:s valsedel i Ale, skriver på hatsajter att han är "stolt islamofob". Per Klarin, på SD:s valsedel i Floda, skriver på hatsajter: "Bättre att Sverige blir invaderat av kackerlackor än av afrikaner."

Det är bara några få av de dussintal SD-politiker i landet som den senaste veckan i denna tidning avslöjats, med sina egna fattiga, farliga ord. Avslöjats med sitt kalla hat, sin brist på medkänsla. Avslöjats med sin enorma egoism.

Det har hänt förr. Att SD:s smutsiga byk blir blottat som det är. Brunt. Hatiskt. Egoistiskt.

"Det här är mitt land. Inte ditt land." Så skrek Erik Almqvist, dåvarande toppolitiker i SD, och en av Jimmie Åkessons närmaste män, en sommarnatt 2010, till komikern Soran Ismail, i samband med att Almqvist plockat upp ett järnrör samma natt. Några månader senare röstades han in i riksdagen.

"Mitt land. Inte ditt land." Det är så rasister tänker.

I dag pratar de i tv-reklamen om att "värna vårt land är inte rasism".

Snäva, enfaldiga människor. Vems "vårt" land vill dessa rasister "värna"?

Ett råd till alla er som styrs av rädslor. Öppna ögonen. Få av oss skulle vara här i Sverige i dag, om inte våra föräldrar, eller våra fars eller mors föräldrar, eller deras föräldrar, valt att lämna sitt hemland, för att komma hit och bygga en ny framtid i Sverige.

I Göteborg lever människor från nästan alla världens drygt 200 länder. Hela 195 länder finns representerade i Sveriges näst största stad.

Knappt var fjärde av 534 600 göteborgare är födda i ett annat land. Det här är vi. Det här är vår stad. Det här är våra vänner, våra arbetskamrater, våra förälskelser, vårt kött, vårt blod, vår kultur, vår vardag, våra skratt, vår familj, våra barn, våra liv, vårt Göteborg, i vårt Sverige.

I GT har vi i mer än 550 dagar på GT:s kultursida under ledning av kulturredaktör Ingrid Norrman, låtit 150 människor som kommit hit från världens alla hörn, berätta sitt livs historia i serien "Hela världen finns i Göteborg".

Du som fortfarande funderar på att rösta på SD, du som fortfarande vill begränsa invandringen. Gå gärna in på GT.se och klicka dig fram till de vittnesmål vi samlat in.

Berättelser om människor som flyttat hit, för att de hittat sitt livs kärlek, som de vill dela med varandra i resten av sina liv. Men här finns också vittnesmål om brott mot mänskligheten. Berättelser om människor som flyr för sitt liv. Läs om flickan Katri Jakdal, som tvingades fly andra världskrigets fasor, som såg döden i ansiktet varje dag, läs om kampen för överlevnad som byttes till chansen till ett liv i fred och frihet i Sverige. Läs hennes berättelse, och 149 berättelser till.

Jag lovar dig. När du läst "Hela världen finns i Göteborg", då vill du inte rösta på SD mer.

Rasism består ofta till 50 procent av rädsla och 50 procent av okunskap. Man är ofta rädd för det man inte känner till. Det är nog ganska mänskligt.

Det senaste beviset: När GT:s reporter Christer El-Mochantaf, född och uppvuxen i Vara, son till föräldrar som flydde hit från Libanon, möter nazisten Curt Linusson, ledamot i Lidköpings kommunfullmäktige, invald genom att sex personer skrev hans namn på SD-valsedlar. I dag är Curt politisk vilde och kandiderar för Svenskarnas Parti. I intervjun blir det tydligt. Curt vill bekämpa invandringen och invandrare med våld. Han pratar om att försvara sig, om raskrig.

Så frågar Christer El-Mochantaf om Curt är vän med någon invandrare. Nej, "jag har aldrig varit vän med någon invandrare" säger Curt. Och lyssnar storögt när Christer berättar om att hans invandrade pappa äter sill och firar såväl jul som midsommar. Det förvånar Curt. Än mer förvånad blir han när Christer säger att Curt är välkommen hem på fika. Curt avböjer. Men efter en timmes samtal har den nya bekantskapen gjort avtryck i nazisten:

- Om vi får makten så behöver du inte vara orolig. Det är inte så. Jag kan lova att jag inte kommer att utvisa dig.

Så fungerar människor. Det man inte känner till, är lätt att bli rädd för. Men människor man lärt känna, inser man, är människor. Vi är samma. Du och jag. Oavsett vilken färg vårt hår har, vår hy har, oavsett vår etniska bakgrund. Vi är människor. Och människor bryr oss om varandra. Tar hand om varandra. Ser varandra. Hjälper varandra. Det är grunden i att vara människa.

I onsdags firade GT finalen av vår serie "Hela världen finns i Göteborg", med en fest på Världskulturmuséet på Korsvägen i Göteborg, med alla de 150 intervjupersoner som medverkat i serien. Vilken fest. Vilken stämning. Vilken glädje. Så många språk, färger, erfarenheter, så många spännande möten, så mycket glädje, tacksamhet och stolthet i ett och samma rum. Katri Jakdal, nu 89, som flydde andra världskriget, njöt. Hennes stämma, varm och stolt.

Vi är Göteborg. Vi är Sverige. Dags att du Jimmie Åkesson, inser det.

I dag säger jag nej till smygrasisterna i SD:s parti som bygger på intolerans och brun egoism och rädsla.

Varje röst behövs. Visa var du står i kampen mot främlingsfientlighet!

Gå och rösta!