Frida Boisen

Ålderism – dags att lära sig det ordet

Publicerad

Rasism, sexism... och nu har vi fått en nu ful ism i Sverige: Ålderism. En gigantisk grupp diskrimineras och tystas systematiskt i vårt land.

I dag utgör de äldre en fjärdedel av vårt folk: 25 procent har fyllt 65 år - men de har bara 3 procents representation i riksdagen. För i Sverige i dag har åldrande blivit något fult.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det är lite ironiskt. I en värld där många som föds i dag kommer att fylla 100 år, där andelen 100-åringar i vårt land 14-dubblats sedan 70-talet - är det fulare än någonsin att vara gammal. Jobbigt, för dagens ungdom, som om den här utvecklingen fortsätter kommer att vara ute och passé en majoritet av sin levnadstid.

Vårt land har drabbats av åldersfobi, vilket förstås är strålande för vissa verksamheter: Forever young-businessen blomstrar. Och fler än någonsin sprutar in och jämnar till, på alla vis, med filter och sprutor. Men för den enskilda människan är det förstås ofta allt annat än roligt.

 

SVT-profilen Marianne Rundström gav nyligen ut boken "Passé" där hon lyfter den laddade frågan om att bli diskriminerad från jobb för att man nått en viss ålder. Men även på högsta ledningsnivå i vårt land har man insett att landets seniorer (ni vet det där uttrycket som internationellt innebär något vansinnigt fint och upphöjt - senior advisor, senior partner men som här alltså är rena dödsdomen för karriär och så vidare) särbehandlas negativt.

Regeringens särskilda utredare av äldreomsorgen uttalade sig nyligen i en viktig fråga som jag själv flera gånger på senare tid varit riktigt arg över:

- Man digitaliserar inte äldreboenden. Varför? Ska man lägga av sig mobilen och datorer utanför? säger Susanne Rolfner Suvanto till Aftonbladet.

Bra, Susanne - att den frågan äntligen får mer fokus. Det är ju oacceptabelt att flera äldre som kan ha svårt att röra sig inte alltid ens har tillgång till wifi eller en dator man kan få låna på äldreboendet.

 

En ny rapport - "Vem är den äldre? Äldebilder i ett åldrande Sverige" från Linköpings universitet - ger en intressant bild av våra äldre. Annika Taghizadeh Larsson, lektor i äldre och åldrande har undersökt ålderism i vårt land - som anses vara den vanligaste diskrimineringsformen. Trots att amerikanska gerontologen och psykologen Robert Butler lanserade ordet ageism redan 1968 och svenska gerontologiprofessorn Lars Andersson för länge sedan introducerade ordet i Sverige i boken "Åldersim" hörs det aldrig i vårt land - och finns fortfarande inte listat i Svenska Akademiens ordlista.

Owe Thörnqvist.Foto: Olle Sporrong

För att se orättvisor är det viktigt att synliggöra dem och ge dem namn. Så min önskan till Svenska Akademin: Tyvärr, det är hög tid att ålderism flyttar in som ett mörkt kapitel i vår bok av ord. För den är en del av vårt samhälle.

Och alla vi, som anställer personer runtom i vårt land, alla vi som skriver policys om hur vi ska behandla människor i våra organisationer: Dags att vi inte bara ser oss i spegeln och synar hur bra vi är på mångfald, även när det kommer till alla åldrar.

 

För precis lika korkat som det var för 20 år sedan när senilitetsprincipen styrde riksdagen, när gråhåriga gubbor och gummor var de som satt vid makten och de unga var utfrysta, lika urbota ignoranta är vi nu, när fnyser åt alla som har fått sina första gråa hår.

SVT-profilen Marianne Rundström.Foto: Sara Mac Key

Du vet, de där rynkorna, de är spår av erfarenheter.

Ni vet, det där som vi pratar så otroligt mycket om när vi håller på med utveckling nu för tiden: vikten av data och vikten av att testa och utvärdera.

Seniorerna, de har hållit på med det ett helt liv.

Så stäng inte ute våra äldre. Ålderism är lika vidrigt som sexism och rasism.

För att få bort det - måste vi först synliggöra det.

Lär dig ordet, lär om ignoransen och de förutfattade meningarna om äldre.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag