Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Fredrik Sjöshult

Wilmas pojkvän framstår som en tickande bomb

Wilmas pojkvän åtalas för att ha styckat sin flickvän. Själv hävdar han sin oskuld.
23-åringen misstänks för mord och brott mot griftefriden.Foto: PRIVAT
Tekniker på plats vid pojkvännens bostad den 19 november 2019.Foto: LINNEA LUNDSTRÖM
Wilma Andersson.Foto: PRIVAT/MISSING PEOPLE
Wilma Andersson.Foto: PRIVAT/MISSING PEOPLE
Sökinsatsen i Uddevalla hösten 2019 var enorm.Foto: ALEX LJUNGDAHL

Fyndet av kroppsdelen hemma hos Wilmas mordmisstänkta pojkvän och slutsatserna av våldet som hon utsatts för mot huvudet är det starkaste beviset i den kommande mordrättegången.

Polisutredningen ger också en bild av pojkvännen som en tickande bomb – en ostraffad ung man som beskrivs som våldsam, cannabisberoende och som fått för sig att Wilma var både djävulen och Trumpmotståndare.

Det kan ge svar på varför Wilma mördades men också vara en varning till de som har svårt att lämna farliga förhållanden.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Tidigare har jag varit orolig för att fallet med försvunna Wilma Andersson, 17, i Uddevalla skulle sluta som andra rättsfall där dödsorsaken inte gått att fastställa och de misstänkta mördarna gått fria: Linda Chen i Falun, Annelie Ojonen på Öland och Helena Andersson i Mariestad är några avskräckande exempel.

Det makabra fyndet av en kroppsdel som sparats hemma hos Wilmas mordmisstänkta pojkvän minskar den oron.

Fyndet är viktigt eftersom det gjorts hemma hos honom men också för att det visar att hon utsatts för ett brutalt våld. Det går inte att slå fast den exakta dödsorsaken men pojkvännen kan inte komma undan med en bortförklaring om att hon ”ramlat och slagit sig” med tanke på skadorna på huvudet som hittats.

Och mitt i all sin grymhet innebär fyndet att anhöriga inte behöver sväva i ovisshet om vad som hänt med Wilma. Det finns tyvärr ingen annan möjlighet än att hon är död – och den slutsatsen är också viktig för mordåtalet.

Polisen måste ändå fortsätta sökandet efter resten av kroppen.

Det är samhällets skyldighet mot den drabbade familjen som måste få hem hela kroppen. Det går inte att föreställa sig det lidande som väntan på resten av kroppsdelarna innebär.

Hittills har inte polisens sökarbete imponerat.

I förhör säger mannen att han är oskyldig.

Kroppsdelen hittades i en väska i lägenheten först nio dagar efter gripandet av pojkvännen. Polisen har försökt förklara bort det med att brottsplatsundersökningen till en början inte handlade om att leta efter en kropp i lägenheten men det låter krystat.

Varför öppnades inte väskan som fanns i en garderob i sovrummet? Även om det var svårt att föreställa sig att den kunde innehålla en kroppsdel kunde det funnits andra viktiga ledtrådar i väskan.

Det ser ut som ett slarvigt polisarbete.

Fyndet hemma hos pojkvännen förstärker också den olustiga bild av en tickande bomb som jag får av honom när jag läser polisutredningen. Flera i hans och Wilmas närhet vittnar om hans missbruk av cannabis.

– Han har alltid propagerat för att cannabis är bra, säger en före detta flickvän i ett polisförhör.

Ex-flickvännen berättar också i polisutredningen om hur den mordmisstänkte mannen tryckte en kudde mot hennes ansikte så att hon inte fick luft när deras relation sviktade.

Wilmas mamma beskriver för polisen att pojkvännens missbruk ”eskalerade” under det senaste året och att han blivit våldsam. Hon uppger också att han blivit besatt av trosfrågor och fått för sig att Wilma varit besatt av ”djävulen”.

En av Wilmas vänner återkommer till att han kallat henne för ”lucifer” dagen före försvinnandet och anklagat henne för att samarbeta med Hillary Clinton och Demokraterna mot Donald Trump. Enligt kompisen var det hans förändrade personlighet som dagen före försvinnandet gjorde att Wilma ville lämna pojkvännen.

Haschrökandet, vanföreställningarna, våldet och uppbrottet måste utredas mer för att förstå bakgrunden i mordrättegången.

Om pojkvännen, som nekar till brott, är skyldig påminner Wilma Anderssons grymma öde också om det oförutsägbara relationsvåldet och alla de tonårsflickor som har svårt att lämna farliga relationer.

Expressens kriminalkrönikör kommenterar senaste utvecklingen i Wilma-fallet.