Fredrik Sjöshult
Polisledningen har på punkt efter punkt misslyckats i samband med påskupploppen:
Det var fel att ge Paludan tillstånd till provokativa manifestationer i utsatta områden. Ordningslagen ger polis möjlighet att neka tillstånd om det finns risk för oroligheter och den borde polisledningen förstått att använda.
Polisens underrättelsearbete efter att tillstånden givits var också för dåligt. Det gjorde att poliser på fältet hamnade i underläge, tvingades backa och skadades.
Nu gäller det att polisen tar tillbaka kommandot och inte låter gängen stå kvar som vinnare i de utsatta områden efter påskhelgens bilder av en svag ordningsmakt – och ett första steg måste vara att fler personer grips och häktas.
En vecka efter att upploppen startade är det ett klent resultat och enbart ett fåtal häktade personer. Med tanke på att i snitt 200 ligister per stad var på plats enligt polisen finns det åtskilliga fler som borde gripas.
Ingen har häktats i Örebro och hittills är bara fyra häktade efter upploppen i Norrköping och Linköping. Det är ett för klent utredningsfacit för polisen.
Polis och åklagare har konstaterat att det finns ett omfattade film- och bildmaterial från polisens egna kameror men också från allmänheten och det borde nu utnyttjas snabbt för att slå tillbaka mot våldsverkarna.
De ska inte skyddas – om det handlar om grova brott ska inte hänsyn tas till personlig integritet. Att de grips snabbt är viktigare.
Det är ingen tvekan om att bilderna avslöjar grova brott.
– Bilder inifrån polisbussarna ser ut att ha filmat en krigszon, det är helt fruktansvärt att tänka sig vilket enormt hat och våld som poliserna har mött, mycket värre än vad jag hade trott, säger Linköpings chefsåklagare Eva Nemec Nordh till Dagens Nyheter.
Polisen lägger nu pussel för att följa våldsverkare på filmer från upploppen. Det handlar både om att koppla dem till brott men också hitta dem på bilder där de kan identifieras.
När bildmaterialet är klart skickas det ut internt inom polisen för hjälp med identifiering men det är ingen självklarhet att det ger resultat och då borde polisen direkt ta hjälp av allmänheten för att identifiera de värsta våldsverkarna.
Risken är stor för nya kravaller. Då vore det bra om de som plundrat, kapat eller tänt eld på polisbilar, kastat sten och brandbomber eller gjort sig skyldiga till mordförsök på poliser placeras bakom lås och bom.
Svensk polis och åklagare är tyvärr alldeles för dåliga på att snabbt ta hjälp av allmänheten för att lösa grova brott.
Det finns några undantag:
Utrikesminister Anna Lindhs mördare greps efter att bilder på honom från varuhuset NK spridits. Egentligen släpptes inte övervakningsbilderna officiellt från polisen men i efterhand har polisen erkänt att de spreds till så många att de utgick från att även medierna skulle få tillgång till bilderna och publicera.
Polisen har också bland annat tagit hjälp av allmänheten för att efterlysa fotbollshuliganer, upploppsmakare efter de förra Paludankravallerna i Rosengård och återkommande i TV3:s ”Efterlyst”.
Men det sker för sällan och ofta för sent.
Sverige borde också ta intryck från utlandet där exempelvis FBI hade stor framgång med att identifiera skyldiga bakom stormningen av av kongressen i Washington i januari förra året.
I bildmaterialet från påskupploppen finns uppenbarligen personer som gjort sig skyldiga till grovt sabotage mot blåljusverksamhet – och det är brott som automatiskt leder till häktning eftersom minimistraffet är två års fängelse. Även mordförsök är ett brott som brukar resultera i häktning.
Andra brott under kravallerna som exempelvis våldsamt upplopp innebär inte automatisk häktning eftersom minimistraffet är under två års fängelse.
Flera undantag kan göras från häktningsreglerna. Tröskeln är högre när det handlar om ungdomar men lägre om för återfallsförbrytare där det finns risk för fortsatt brottslighet – och det är ytterligare ett skäl att agera direkt med tanke på risken för nya våldsamheter.