Fredrik Sjöshult
I slutet av oktober 1998 tog diskoteksbranden vid Backaplan i Göteborg 63 unga liv och betydligt fler skadades svårt. Fyra unga män som anlagt branden dömdes senare för grov mordbrand. De tre äldsta fick sju till åtta års fängelsestraff och den yngsta mordbrännaren fick sluten ungdomsvård.
Efter rättegångarna fick sammanlagt 500 brottsoffer skadestånd av Brottsoffermyndigheten på drygt tio miljoner kronor, enligt en sammanställning som gjordes 2011. Det handlade om anhöriga till dödsoffren men också de som skadats och överlevt.
Brottsoffermyndigheten betalar ut ersättning när dömda inte har möjlighet att betala men det innebär inte att brottslingen ska slippa undan att betala. Brottsoffermyndigheten tar över kravet mot gärningsmannen och i princip gäller det för all framtid. Skulderna ska inte preskriberas och myndigheten har i flera fall tagit strid mot skuldsanering för kriminella.
Dömda ska inte komma undan bara för att staten tillfälligt ersätter brottsoffren.
Det är en rimlig princip.
Ett aktuellt exempel är Mattias Flink som efter massmordet i Falun sommaren 1994 har tvingats att betala av skulden till Brottsoffermyndigheten efter att de drabbade fått ersättning när Flink inte kunde betala. Totalt handlade det om 1,7 miljoner kronor och först under 2019 var hans skuld fullbetald.
För de skyldiga till diskoteksbranden summerades den gemensamma skulden till 1,8 miljoner kronor under 2017. Skulden hade prutats ned rejält eftersom Brottsoffermyndigheten nöjde sig med att ta de större och mest givna kraven vidare.
En av de fyra hade också redan sluppit undan betalningskravet eftersom han höll sig undan efter straffet avtjänats.
Nu är de dömdas skuld noll. I ett tidigare okänt beslut från 2017 som jag tagit del av har Brottsoffermyndigheten beslutat att inte gå vidare med kraven mot de skyldiga till diskoteksbranden och hela skulden är avskriven.
En del av förklaringen till beslutet är att skadestånden inte dömdes ut under brottmålsrättegången men också att ”gärningspersonerna är negativt inställda till att betala och bestrider ansvar”, enligt Brottsoffermyndigheten.
Mordbrännarnas vägran att betala gör att Brottsoffermyndigheten skulle behöva gå till domstol för att nu få skadestånden fastslagna i fall efter fall.
”En sådan process är svår, kostsam och osäker och skulle sannolikt tvingat oss att få aktiv medverkan från ett antal brottsoffer med allt vad det innebär i form av ny traumatisering”, svarar Sten-Håkan Sidebo, chef för Brottsoffermyndighetens enhet som hanterar krav, nu på en fråga varför skulderna är avskrivna.
Slutsatsen är alltså att det lönade sig för de skyldiga till diskoteksbranden att vägra göra rätt för sig – och det är ingen vacker signal
Det som tidigare sagts om att de kommer vara skuldsatta resten av livet stämde inte – eftersom de vägrade att gå med på en avbetalningsplan lyckades de bli skuldfria eftersom staten gav upp kraven.
63 unga människor kom aldrig hem och hundratals andra lemlästades eller skadades svårt efter att de unga männen tände eld på diskoteket på Backaplan i Göteborg. För många av brottsoffren handlar det om ett livslångt lidande.
Men de skyldiga kan nu gå vidare utan att vara skuldsatta.
Tre av dem har skaffat jobb och slipper betala av kraven. Två av dem tjänade förra året runt 450 000 kronor, den yngsta tjänade 270 000 kronor.
Den fjärde, som tidigt smet undan skadeståndskraven, har återvänt till Sverige och begått nya brott.