Fredrik Sjöshult
I flera krönikor har jag på senare tid kritiserat Säpo för hemlighetsmakeriet kring de muslimska ledargestalter i Sverige som tagits i förvar enligt lagen om särskild utlänningskontroll, LSU, under de senaste månaderna. Den rigorösa sekretessen riskerar att göda konspirationsteorier och ökade motsättningar i samhället.
I offensiven mot imamerna och de andra ledargestalterna har Säpo använt LSU för att terrorstämpla männen och samtidigt begärt att Migrationsverket ska besluta att de ska utvisas. Besluten kan senare överklagas till regeringen i en process som är så hemlig att inte ens de terrorstämplade får veta om grunderna för anklagelsen.
Säpos imamoffensiv och den hemliga lagen har på senare tid kritiserats vid en demonstration i Stockholm och av bland andra Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.
Säpo väljer nu att öka öppenheten efter att imamerna tagits i förvar och begärts utvisade. Det handlar totalt om sex personer som tagits i förvar under insatsen, bekräftar Fredrik Hallström som är biträdande chef för Säpos enhet för kontraterrorism.
De sex förvarstagna väntar nu på utvisningsbeslut från Migrationsverket.
Om de inte kan utvisas på grund av verkställighetshinder – Sverige utvisar inte terroranklagade som riskerar dödsstraff eller tortyr i sina hemländer – kan de hållas i förvar i max tre månader enligt svensk lag. Därefter måste de försättas på fri fot och endast hållas under uppsikt genom anmälningsplikt vid en polisstation några dagar i veckan.
Det är ett exempel på tandlösa svenska terrorlagar.
Möjligheten att övervaka terrorstämplade elektroniskt med fotboja utreds just nu av regeringen men en eventuell lagändring kommer att dröja två-tre år.
Säpos insats förklaras med ett ”intensifierat arbete mot extremistmiljöer” och Säpo är tydliga med att det handlar om personer som ska utvisas på grund av att de varit tongivande och under lång tid bidragit till radikalisering.
Bakgrunden är Säpos slutsats är att det varit en omfattande tillväxt i extremistmiljöerna under senare år. I konkreta tal säger nu Säpo att det handlar om tusentals personer som är aktiva i extremistmiljöerna, inte hundratals personer som tidigare.
Insatsen mot de tongivande muslimska ledarna ska minska tillväxten, enligt Säpochefen Klas Friberg, och han konstaterar samtidigt i ett uttalande på tisdagen att handlingsutrymmet för personer som förespråkar våld för att nå sina mål ska begränsas.
I förklaringen till imamoffensiven slår Säpo också fast att insatsen på sikt ska minska terrorhotet.
Att insatsen sker just nu ska också ses mot bakgrund av att flera IS-terrorister under våren väntats tillbaka till Sverige efter terrorsektens fall. Enligt Säpo har det funnits en oro för att de skulle komma hem till starka extremistmiljöer och därför har det varit akut att ta ledarna i förvar.
Säpos ökade öppenhet är välkommen. Förhoppningsvis kommer den att öka allmänhetens förståelse för insatsen mot de muslimska ledarna.
Öppenheten ska också ses mot bakgrund av att Svea hovrätt med all sannolikhet på tisdagen kommer att fria uzbekerna som åtalats för förberedelse till terrorbrott.
David Idrisson, som dömdes för terrorförberedelser i tingsrätten, är inte längre häktad och Bakthiyor Umarov har inte häktats i väntan på dom. Det betyder att de kommer att frias för den allvarligaste anklagelsen men möjligen dömas för misstankar om terrorfinansiering.
Både Idrisson och Umarov har tagits i förvar enligt LSU av Säpo efter att de släppts från häktningen i terrormålet men de räknas inte in i insatsen mot de sex tongivande muslimska ledarna som varit aktuella under maj.