Fredrik Sjöshult
Rättegången efter Toves död i Vetlanda kommer att handla om vad som hände i ett badrum natten efter att de tre unga kvinnorna varit på stadens etablissemang Nöjet.
Kvinnorna som nu ställs inför rätta hotas av livstidsdomar för mord. Det är extremt för den som är tidigare ostraffad och i början av livet.
Polisutredningen som nu blivit offentlig avslöjar deras plan för att undvika att bli dömda för mord.
Den äldre av de två kvinnorna är 20 år gammal och det är ingen tvekan om att hon varit den drivande. Polisutredningen ger en tydlig bild av att den 18-åriga kvinnan haft en underordnad roll.
20-åringen erkänner att hon dödade Tove men säger att det var en olyckshändelse. Nu hoppas hon sannolikt att komma undan med ett tidsbestämt fängelsestraff för dråp eller grov misshandel och vållande till annans död.
Hon har erkänt att hon fällde Tove så att hon föll handlöst och slår i huvudet. Efter det sätter hon sig på Tove och tar ett stryptag i tio sekunder.
Hennes berättelse är det tydligaste vittnesmålet från badrummet men det finns också flera skäl att tvivla på att det var en olycka:
Hon har haft en lång konflikt med Tove där hon bland annat skrivit en hatlåt om henne.
Hon har bland annat googlat på ”mörda någon diskret”, ”kan man dö av råttgift” och ”bästa hämnden på en ex-vän”.
Hon bråkade med Tove på Nöjet timmarna före mordet.
Hon larmade inte SOS när Tove blev medvetslös efter stryptaget.
Hon försökte bränna upp Toves kropp i skogen. Tidigare har mordmisstänkta friats efter att en kropp bränts upp, exempelvis i fallet Linda Chen.
Hon har också rättsläkaren emot sig som efter obduktionen konstaterat att ”den samlade skadebilden utesluter olyckshändelse”. Rättsläkarens slutsats är också att strypningen var så kraftigt att den orsakade blödningar och andra skador.
Det var naturligtvis bra att hon la korten på borden och erkände sin delaktighet.
Vid sidan av att det är moraliskt rätt hade hon annars löpt en än större risk att bli dömd för mord.
Men det kommer ändå bli svårt att hävda att det var en olycka.
Hon säger också att den yngre kvinnan var med i badrummet och höll fast hennes armar när hon tog stryptaget.
Hennes egna ord om att hon fick hjälp av den yngre kvinnan att hålla fast Tove blir i mina ögon en sjunde punkt som talar för att hon kommer att dömas för mord.
Den yngre kvinnan nekar till att hon var med i badrummet. Hon säger att vännen stängde dörren när bråket började och att hon inte var med och höll fast Toves armar.
Hon har berättat för polisen vad som hände i badrummet och att hennes vän sagt att hon ströp Tove till döds men säger att det är vad hon fått återberättat från vännen om det som hände bakom den stängda dörren.
Den yngre kvinnan har också viss fördel av att rättsläkaren är vag i sin slutsats om hennes medverkan. Rättsläkaren konstaterar att både den äldre och den yngre kvinnans berättelser är ”förenliga” med skadorna som finns på kroppen.
Åklagaren har ändå åtalat även henne för mord eftersom hon genom att hålla fast Tove och ”gemensamt och i samförstånd berövat henne livet”.
Båda kvinnorna är också anklagade för grovt gravfridsbrott efter att ha flyttat och ”skymfligen” behandlat liket. De har båda erkänt att de gömde kroppen i skogen men den yngre kvinnan säger att hon kände sig tvingad till det.
Den andra kvinnan anklagas för att ha försökt elda upp Toves kropp under dagen som gick efter hennes död.
Brottsplatsundersökningen bekräftar att någon försökt elda upp kroppen men den äldre av de två misstänkta kvinnorna erkänner inte det.
Här bygger åklagarens bevisning främst på den yngre kvinnans berättelse.
Hon har berättat att hon satt i bilen vid det första försöket att tända eld på kroppen och att hon inte var med det andra tillfället.
Kvinnornas ord och de tunga punkterna som talar emot olycksförklaringen kommer vara centrala under rättegången.