Fredrik Sjöshult

Rättshaveristiskt beteende och vräkningshot före bombdådet

Polisens budskap: ”Fortsätter med tillslag tills mannen är gripen”.
Poliser och brandmän på plats i Göteborg efter bombådet på tisdagen.
Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL
En 55-årig man är misstänkt för dådet.
Foto: Hanna Brunlof Windell

En man med ett rättshaveristiskt beteende som eskalerat under coronapandemin – och som bara timmar efter explosionen i Göteborg skulle vräkts från sin bostad på adressen av Kronofogden.

Om det visar sig vara bakgrunden till bombdådet i Göteborg är det inte första gången en rättshaverist gått över gränsen.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

I Expressen/GT:s kartläggning av den misstänkte bombmannen i Göteborg tecknas bilden av en rättshaverist. I hans olika skrivelser blandas hätska utfall med märkliga resonemang om mammans situation som han anklagar chefer inom äldreomsorgen för.

Det är ingen tvekan om att mannen mått dåligt under det senaste året.

I början av coronapandemin varnades för vad isoleringen och de speciella levnadsvillkoren skulle göra med människor – och mannen som nu jagas för bombdådet ser ut att vara en av de som påverkats.

Hans rättshaveristiska beteende tycks ha eskalerat under året – och nu har det blivit aktuellt som motiv efter tisdagens bombdåd.

I svensk kriminalhistoria finns åtskilliga exempel på rättshaverister som gått över gränsen.

Bombmannen Lars Tingströms konflikt med samhället började med en mindre skattetvist och slutade med ett sprängattentat mot Kronofogdemyndigheten i Nacka. Tingström fälldes också först för ett bombdåd mot Skatteskrapan där en man dog men friades senare i hovrätten.

Bombmannen Lars Tingström
Foto: JAN WIRÉN

Han dömdes också för att ha skickat en brevbomb till en företagare som han kände sig lurad av och riktade senare ett sprängdåd mot åklagaren i det målet. Åklagarens dotters pojkvän dog i attentatet.

I kriminalhistorien finns också exempel på rättshaverister som utfört attentat i domstolar efter djupa konflikter med samhället: Tingshusmorden i Söderhamn 1971 och bombdådet i Eskilstuna 1996

Ett annat exempel är tandläkaren i Värnamo som 1992 mördade två kronofogdar när de kom till hans gård för att meddela ett utmätningsbeslut.

Den misstänkte efter tisdagens explosion i Göteborg skulle vräkts från sin bostad av Kronofogden under tisdagen på den drabbade adressen – bara några timmar efter explosionen.

Hans konflikt med samhället har också handlat om att mamman, som flyttat till ett äldreboende, fått en förvaltare och olika syn på äldreboendets omhändertagande under coronapandemin.

Hans möjliga motivbild ser därför intressant ut – särskilt med tanke på att han ska ha setts lämna det drabbade huset strax före explosionen och den våldsamma branden.

Göteborgspolisen har uppenbarligen lyckats hålla huvudet kallt efter dådet och valde att inte bara fokusera på den polis som bor på adressen och till en början såg ut som en möjlig måltavla. Han hade vittnat i gängrättegångar och ett motiv kopplat till honom såg därför intressant ut.

Särskilt med tanke på att många av de bombdåd som drabbat Sverige under de senaste åren kopplats till kriminella gäng.

Polisen brukar dock vara noga med att poängtera att brott utreds förutsättningslöst och att man vänder på varje sten. Det kan låta som klyschor men efter bombdådet i Göteborg är det uppenbart att polisen snabbt fokuserade på flera spår.

Förutom förhör med polisen som vittnat mot gäng gjordes direkt en kartläggning av andra måltavlor och motivbilder. Andra kriminella i området kontrollerades men fokus hamnade snabbt på mannen som skulle vräkas av Kronofogdemyndigheten under tisdagen.

Han blev huvudspåret under onsdagen och jagades i hemlighet av polis under ett dygn innan polisen officiellt bekräftade att en man var efterlyst.

Och på torsdagen blev det uppenbart att mannen måste gripas omedelbart efter oro för nya bombdåd.

En vårdcentral evakuerades hastigt under eftermiddagen.

En förskola fick tömmas på barn.

De nya hoten river upp nya sår i en redan plågad stadsdel där en gärningsman i tisdags uppenbarligen var likgiltig inför andras liv.

Mannen som nu jagas är misstänkt för grov allmänfarlig ödeläggelse. Det är ett mycket allvarligt brott som kan ge livstids fängelse.

I lagen står det:

”Den som åstadkommer explosion, översvämning, ras, skeppsbrott, flyg- eller tågolycka eller annan sådan ofärd och därigenom framkallar fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom, döms för allmänfarlig ödeläggelse.”

Enligt åklagarens beslut om att mannen ska efterlysas är han misstänkt på sannolika skäl – den starkare misstankegraden – för brottet.

Även om det är långt från fällande dom utgår jag från att det redan nu finns mer bakgrund till misstankarna än motivbilden.

Minidokumentär: Explosionen i Göteborg

Paniken i huset • De drabbades egna filmer • Löfven: ”Göteborg ska känna att man har hela landets stöd”