Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Fredrik Sjöshult

Potentiellt farliga terrorister går fria – kan inte utvisas

Regeringen och Säpo anser att det finns risk för att Mahmoud Elgherbawi, Omar Al Odai och Ali Berzengi begår terrordåd och har därför beslutat om utvisning enligt en hemlig terrorlagstiftning.

Men de kan inte utvisas och därför får de gå fria i det svenska samhället år efter år visar en granskning av de tre fallen.

De svenska terrorlagarna är till och med så tandlösa att Säpo inte har rätt att övervaka potentiellt farliga terrorister elektroniskt med fotboja.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Mahmoud Elgherbawi har ”av regeringen och Säpo bedömts vara farlig”. Regeringen fattade därför i juni 2016 beslut om att hans uppehållstillstånd ska återkallas och att han ska utvisas.

Omar Al Odai ska utvisas eftersom ”det kan befaras att han kommer begå eller medverka till terroristbrott eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott”. I juni förra året beslutades om att han ska utvisas på grund av att han är en fara för rikets säkerhet.

Det handlar om två män som pekats ut som potentiella terrorister och som tidigare varit okända för allmänheten.

Besluten har fattats med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll – en lagstiftning om omgärdas av så stort hemlighetsmakeri att inte ens de anklagade får ta del av Säpos bevis. De har motsatt sig utvisningarna och menar att de inte utgör något hot.

När IS-terrorister som bara har uppehållstillstånd återvänder till Sverige kan lagen användas för att terrorstämpla och utvisa dem utan att de döms för brott. Lagen kan dock inte användas mot de som redan blivit svenska medborgare.

Utvisningsbeslutet för Mahmoud Elgherbawi.

Mahmoud Elgherbawi och Omar Al Odai har efter utvisningsbesluten rört sig fritt i det svenska samhället eftersom det finns hinder mot att verkställa deras utvisningar. Mahmoud Elgherbawi står som palestinsk medborgare i svenska register och Omar Al Odai är syrisk medborgare – och därmed kan de inte utvisas eftersom Sverige inte utvisar folk dit med tanke på risk för dödsstraff eller tortyr.

De har varit bosatta i Malmö, Växjö, Uppsala och Karlstad och det enda krav som ställts på dem är att de fyra gånger i veckan – måndagar, tisdagar, torsdagar och fredagar – ska anmäla sig på en polisstation.

Båda har svårt att acceptera det och har struntat i att dyka upp hos polisen flera gånger.

– Jag vill fokusera på mitt liv och min framtid, säger Omar Al Odai i ett förhör.

Han är nu åtalad för sju brott mot anmälningsplikten men går fri i väntan på rättegången senare i vår i Malmö tingsrätt.

Polisens logg som visar hur Omar Al Odai försvann och slutade anmäla sig hos polisen – nu är han åtalad.

Mahmoud Elgherbawi dömdes i april förra året för att ha struntat i anmälningsplikten vid tolv tillfällen. Värmlands tingsrätt hävdade att rätten ”ser mycket allvarligt” på brottsligheten. Straffet blev en månads fängelse.

Och det är nog tveksamt om det är ett avskräckande straff för Mahmoud Elgherbawi.

I rättegången protesterade han mot anmälningsplikten och i domen står det:

”Han har varit snart fyra år i Sverige och detta att han måste anmäla sig till polisen ideligen börjar tära på hans psyke. Han får aldrig klarhet i sin livssituation och kan inte planera sitt liv. Han har vid några tillfällen på grund av sin situation struntat i anmälningsplikten.”

I Säpos logg finns återkommande klagomål om dyra bussbiljetter och bensinkostnader som han vill ha Säpos hjälp att betala kostnaderna för att sköta anmälningsplikten.

Säpos handläggare av utvisningsärendet skriver i en logganteckning:

”Jag meddelade att det inte var aktuellt och att han är fri att lämna Sverige om han inte är nöjd.”

 

Övervakning med fotboja vore rimligt för Mahmoud Elgherbawi, Omar A och andra som Säpo befarar är potentiella terrorister. Anmälningsplikt några gånger i veckan och möjlighet till hemlig spårning och avlyssning av mobilen, om domstolen går med på det, känns inte tillräckligt.

Och att ta någon i förvar i flera år anses inte vara möjligt eftersom ett förvarsbeslut måste vara ”proportionerligt” enligt svensk rättspraxis.

Säpo har tyvärr inte laglig rätt att använda elektronisk övervakning, fotboja, för att ha koll på personer som ska utvisas enligt lagen om särskild utlänningskontroll även om det alltså innebär att det då anses vara risk för att personen begår terrordåd.

Det är ännu ett exempel på tandlösa svenska terrorlagar som inte moderniserats.

Som allt annat sker nu en saktfärdig anpassning av lagen som tidigare hindrat Säpo från att använda fotboja och en statlig utredare ska inom kort presentera skäl för och emot en förändring av lagen.

Det krävdes två terrordåd på Drottninggatan för att politikerna och opinionen skulle vakna även på den punkten.

Sydsvenskan rapporterade om domen mot Ali Berzengi och hans kumpan som bland annat misstänktes slussa terrorpengar via en falafelkiosk i Malmö.

Imamen Ali Berzengi i Rinkeby dömdes för 13 år sedan mot sitt nekande till fem års fängelse och utvisning för terrorförberedelser när de nya, och kritiserade, svenska terrorlagarna för första gången användes i domstol. Han dömdes för att ha tagit hand om en dryg miljon kronor som samlats in i Sverige till utländsk terror. Eftersom det handlade om verksamhet i större omfattning ansåg Svea hovrätt att det handlade om grova brott.

En del av bevisningen mot Berzengi bestod av samarbete mellan säkerhetstjänster i USA och andra länder.

Pengarna hade bland annat samlats in i moskén i Gävle för att finansiera stöd till självmordsbombares familjer och kopplades bland annat till terrorgruppen bakom ett islamistiskt terrordåd med två självmordsbombare i den kurdiska staden Erbil som krävde över 100 dödsoffer och ytterligare hundratals skadade.

Två självmordsbombare låg bakom attentatet i Erbil som dödade över hundra och skadade ytterligare hundratals människor. Foto: KARIM SAHIB / PRESSENS BILD

Ali Berzengi har inte utvisats eftersom han skulle riskera dödsstraff eller tortyr i sitt hemland Irak och han kan nu röra sig fritt i samhället trots att Säpo fortfarande bedömer att han är farlig.

Högsta domstolen fastställde förra året en tingsrättsdom som konstaterade att Ali Berzengi enligt tillförlitlig information till Säpo ”upprätthåller kontakt med ett flertal personer som kan misstänkas ha kopplingar till terrorrelaterad verksamhet samt att han spridit våldsbejakande budskap med klar avsikt att påverka andra personer.”

Enligt Säkerhetspolisen står det klart ”att det kan befaras att Ali Berzengi kommer att begå eller medverka till terroristbrott” och den slutsatsen bekräftas i den färska HD-domen. Fyra dagar i veckan ska han anmäla sig hos polisen. Beslutet om anmälningsplikt gäller fram till 2021.

En misstänkt terrorist grips efter attentatet i Erbil. Foto: JEWEL SAMAD/AFP

Berzengi har nekat till anklagelserna i domstolarna och slår tillbaka mot att ”han har sådana kontakter eller sprider sådant budskap som Säkerhetspolisen påstått”. Han har förklarat att han ”rådger personer i familjefrågor och sociala relationer” men att det inte har terrorkoppling.

Berzengi sattes i förvar i ett år efter att han släppts från fängelsestraffet 2007 men reglerna säger att en utvisningsdömd inte får tas i förvar hur länge som helst. Därför släpptes han och fick anmälningsplikt under tre års tid. Efter ett uppehåll återupptogs anmälningsplikten 2015.

Fallet Ali Berzengi fick massiv kritik av samhällsdebattörer som ansåg att rättssäkerheten satts ur spel med de nya terrorlagarna. Förre bostadsministern Mehmet Kaplan (MP) var samtalsledare när organisationen Charta 2008 arrangerade föredraget ”Terroristjakten och rättssäkerheten” där Ali Berzengi berättade om hur han dömts oskyldig.

Charta 2008 och Folk i Bild Kulturfront om fallet Ali Berzengi.

Charta 2008-aktivisten Gösta Hultén kampanjade tidigare för att få hem Mehdi Ghezali, som efter att ha släppts från Guantamo på nytt greps i Pakistan med Munir Awad som senare dömdes för attentatsplanerna mot Jyllandsposten.

Hultén tog sig också an fallet Ali Berzengi och ett av hans reportage i Folket i Bild Kulturfront lanserades som ”läs ett stycke skrämmande aktuell svensk nutidshistoria.”

Aftonbladet Kultur sammanfattade i mars 2008 fallet efter att ha läst Gösta Hulténs rapportering:

”En man vid namn Ali Berzengi ligger och sover med sin 1,5-åriga dotter på magen när dörren slås in av svartklädda män. Fem man pressar Ali mot golvet, sedan släpas han ut inför ögonen på sin chockade familj. Det är ju Sverige, inte Irak och de släpper mig snart, tänker Ali. Icke. Med hjälp av FBI och gallskrikande svenska medier som kopplar honom till ett självmordsattentat blir Ali en misstänkt terrorist och massmördare.”

Ali Berzengi är en hemlig man – i reportagen i Charta 2008 figurerar han bara på en bild dold av sina barn och när han talade hos organisationen och Mehmet Kaplan är han den enda medverkande som inte finns med på någon bild.

Författaren och journalisten Magnus Sandelin mötte honom utanför moskén vid Rinkeby torg 2012 och har berättat om mötet i en krönika på sajten Doku.nu som granskar jihadism.

Då försvarade Berzengi al-Qaidaledaren Usama bin Ladin:

– Han var ingen extremist. Det finns inga bevis för att han gjorde något dåligt. Usama Bin Ladins tankar är politiska tankar.

Rinkeby torg. Foto: THEO ELIAS LUNDGREN

Mahmoud Elgherbawi, Omar Al Odai och Ali Berzengi kan inte utvisas trots att det finns risk att de begår terrordåd enligt Säpo och lagen om särskild utlänningskontroll. Regeringen är sista instans för prövning av den hemliga lagen och totalt har regeringen fattat beslut att utvisa 17 potentiellt farliga terrorister de senaste tio åren. 12 av 17 fall är från de tre senaste åren.

Det är Säpos uppgift att verkställa utvisningarna av de terrorstämplade men varken regeringskansliet eller Säpo vill svara på hur många utvisningar som verkställs. Det är hemligt och Säpo säger bara kryptiskt att det handlar om ”enstaka fall per på senare tid” och syftar sannolikt på de tre senaste åren.

Hur många som klassats som farliga men ändå är kvar i Sverige är därför hemligt – och hur många av de terrorstämplade IS-terrorister som gör dem sällskap efter att ha återvänt till Sverige kommer också att vara höljt i dunkel.