Fredrik Sjöshult

Polisinformatör och prisad profil – hur blev ”Robinson-Adnan” inblandad i ett mord?

Publicerad

Han blev känd som Robinson-Adnan och prisades senare som ”Årets Profil” i Katrineholm för sitt ”sociala patos”.

Hans kontakter bland ungdomar på glid gjorde att han värvades av polisen som informatör.

Nu har han dömts till 14 års fängelse för medhjälp till mord.

Hur kunde det sluta så illa?

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Katrineholms-Kuriren rapporterade för sju år sedan att ”spelarnas jubel kunde ha lyft omklädningsrummet” när Adnan Amedi, som nu bytt till efternamnet Mzori, fick ta emot tidningens pris som ”Årets Profil” i Katrineholm.

”Adnan, som bildade den internationella fotbollsklubben IFC Katrineholm 2009, brinner av ett socialt patos. Han vill leda ungdomar på rätt spår här i livet”, löd motiveringen och hans val att bryta med en stökig uppväxt hyllades.

Lokaltidningen gjorde flera reportage om hans sociala engagemang och slog i en rubrik fast: ”Amedi formar fotbollsspelare till goda samhällsmedborgare”. Riksidrottsförbundet gav honom också möjligheten att utbilda sig inom ”Idrottslyftet”.

 

Adnan Amedi var en lokal kändis efter att han tagits ut till ”Robinson” år 2000 när dokusåpan fortfarande var en lägereld i SVT. Han lämnade tävlingen i det sjätte avsnittet som sågs av 2,4 miljoner tittare eftersom han inte mådde bra.

Mattias Dalerstedt, Edward Lundberg, Adnan Amedi, Linda Häggkvist, Buba Badjie, Charlotta Flyckt och Hildegard Krebbs från “Robinson” 2000.Foto: LARS ANDERSSON

 

På häktet sommaren 2017 ger han en osminkad version av sitt liv för kriminalvårdens personutredare. Chanserna han fick i Katrineholm, priset som ”Årets Profil”, Riksidrottsförbundets utbildning och ”Robinson” är som bortblåst när hans läge sammanfattas i moll: Missbrukare av spel och kokain, han har inte råd att betala hyran och har under det senaste året försörjt sig genom bedrägerier. Hans uppväxt beskrivs som stökig och för personutredaren avslöjar han ett trauma i ungdomen – en släkting mördade en släkting bara fyra år före hans medverkan i ”Robinson”.

Förklaringen till att han inte stannade på rätt spår utan nu dömts för medhjälp till mord finns säkert här. Oavsett hur många chanser han fått har det förflutna kommit ikapp.

Och då känns polisens rekrytering av honom som informatör tveksam.

Han döms nu för att ha kontaktat offret två dagar före mordet, hade kontakt med de som fixade mordvapnet, hjälpte skytten Arnauld Arakaza att gömma sig och tog hand om mordvapnet. Samtidigt som han var informatör.

 

Direkt efter mordet på Östra skolan i Katrineholm fick polisens hanterare i uppdrag att aktivera sina källor. 75 minuter efter mordet ringdes Adnan Mzori (tidigare Amedi) upp av sin hanterare. Dagen efter träffade hanteraren honom – intet ont anande om att Mzori var personen som senare skulle dömas för iblandning i mordet. Under mötet försökte han leda in polisen på ett villospår och rikta blickarna mot en man i Norrköping. Han skickade också en bild från Facebook på den utpekade mannen till sin hanterare.

Hos polisen gick han som informatör under kodnamnet ”Aron” och hans roll bekräftas av polisens hanterare i mordutredningen. I mordrättegången berättade Mzori senare att han rekryterades som informatör av en polischef under 2012 efter att han utsetts till ”Årets Profil”. Hans kontaktnät bland kriminella ungdomar ska ha varit eftertraktat. För att öka sin trovärdighet och inte röja sig som informatör ska han ha gjort sig skyldig till narkotikabrott och vapenbrott och enligt hans hanterare lämnade han regelbundet information om olika brott och en hotbild som ska ha funnit mot poliser i Katrineholm. I efterhand har polisen tvekat på om han utnyttjade sin roll som informatör för att sprida desinformation.

Efter att den förre Robinson- och Katrineholmsprofilen dömts för medhjälp till mord riktas fokus på nytt mot den tidigare kritiserade informatörsverksamheten inom polisen.

 

LÄS MER: Adnan Mzori och Arnauld Arakaza döms för inblandning i mordet i Katrineholm

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag