Fredrik Sjöshult

Polisen har sparat när gängen mördat

Följ senaste nytt i Expressen TV – vi sänder direkt mellan 07 och 23 varje vardag och mellan 11 och 20 på helger.
Bild från Tensta tidigare i höst, då två unga män sköts ihjäl i en trappuppgång.
Foto: Janne Åkesson/Swepix
Inrikesminister Mikael Damberg.
Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Polisen får nu mer pengar av regeringen än de krävt för att stoppa skjutningar och våld mot kvinnor.

Det är obegripligt att polisledningen inte haft högre krav i budgetprocessen.

Samtidigt har poliser i Sveriges rödaste konfliktområden tvingats spara under de senaste månaderna.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Hyckleriet kring polisens offensiv mot gängen i Stockholm blir tydligt när jag kollar läget med några av de poliser som befinner sig längst fram i kampen mot gängen.

Där finns en uppfattning om att polisen inte kunnat göra sitt yttersta under den senaste tiden på grund av sparkrav. Bakgrunden är att polisen har gått back under det senaste året.

Det har duktiga polischefer försökt lösa med besparingsåtgärder tidigare under året men regeringen har nu kommit med det självklara beskedet att det inte varit nödvändigt.

Ett övertidsstopp har upplevts som det största problemet bland spanare och specialgrupper som jobbat mot gängen.

Det har inneburit att stopp för att jobba vidare även om de varit nära att stoppa en vapen- eller narkotikaaffär.

En av de mest erfarna poliserna i Järva konstaterar att det bara beviljas övertid vid ”förestående mord/mordförsök” och att det varit ”sjukt restriktivt”.

Samtidigt har skjutningarna fortsatt i Järvakonflikterna som bland annat plågar Rinkeby, Tensta, Hjulsta och Husby.

En spanare som jobbar mot grov organiserad brottslighet i hela Stockholms län ger samma bild av ett hårt övertidsstopp och berättar om flera insatser som avbrutits på grund av det.

Hyckleriet kring gängoffensiven visar sig också på andra håll.

Stockholmspolisen har tidigare lyft fram framgångsprojektet ”Silverrävarna” där pensionerade utredare lockades tillbaka. De fick ta hand om mord och andra grova våldsbrott utanför gängkonflikterna – och det frigjorde resurser som kunde fokusera på nätverksbrotten.

Men sparkraven gjorde att de skickades hem och först när inrikesminister Mikael Damberg ville besöka ”Silverrävarna” kallades de in igen. Det har Aftonbladet rapporterat om. 

Receptionister har också skickats hem från det nya polishuset i Rinkeby och ersatts med områdespoliser i uniform.

Egentligen borde det vara tvärtom: Fler civilanställda borde rekryteras för att poliser i uniform ska kunna jobba ute på fältet.

Trycket på Rinkebypolisen har varit så hårt under senare tid att det beskrivits för mig som att ”snorkeln är precis över vattenytan”.

I det nya polishuset i Rinkeby finns också ett missnöje med att nya polisbilar och pengar till utrustning dröjer.

Det är obegripligt att mellanchefer inom polisen inte har ställt sig upp och berättat vad som döljer sig bakom polisledningens potemkinkuliss.

Vågar man inte av rädsla för högre chefer?

Tror man att den egna karriären gynnas av att man låtsas vara duktig och följer budget?

När inrikesminister Mikael Damberg presenterade miljonregnet var han tydlig med att polisen får mer pengar än vad som ”äskats”.

I mina öron är det häpnadsväckande och även Polisförbundets ordförande Lena Nitz noterade Dambergs markering i ett twitterinlägg efter pressträffen.

Budgetprocessen är en möjlighet för polisen, och andra inom statsapparaten, att komma med krav om mer pengar till satsningar.

Med tanke på skjutningarna, våldet mot kvinnor och annan brottslighet som trasar sönder tryggheten i Sverige är det obegripligt att polisen inte krävt mer pengar i budgetprocessen.

För att inte hamna i nya sparkrav borde polisen krävt mer pengar för att kunna ösa på med fler civilanställda och möjlighet att locka tillbaka pensionärer.

Och problemet med de usla polislönerna finns kvar. Högre löner hade gjort det enklare att rekrytera fler och bättre poliser – och fått fler att stanna.

Nu är det bra att regeringen totalt satsar 2,5 miljarder kronor extra på rättsväsendet under nästa år och att polisen får 500 miljoner extra.

Det handlar bland annat om ett ”teknikpaket” med miljoner till kriminaltekniska undersökningar, möjligheter att hacka krypterad mobilkommunikation och ökar kameraövervakning.

I hela satsningen på rättsväsendet får också bland annat Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården mer pengar. 800 extra miljoner till fängelserna var absolut nödvändigt efter framgångarna med bland annat Encrochatbevisning.

Samtidigt hör jag också missnöje inom Åklagarmyndigheten där erfarna åklagare tycker att riksåklagare Petra Lundh borde krävt mer.

Riksåklagaren, RÅ, var snabbt ute och konstaterade att Åklagarmyndigheten fått det som begärts.

Men bland de operativa åklagarna beskrivs situationen som att att de ”går på knä” med tanke på alla stora ärenden – och därmed borde det äskats mer även från RÅ.