Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Fredrik Sjöshult

Polisen har konkreta uppgifter om terror

Sköts ner av polis.
Bilder från platsen.
Foto: MIKAEL FRITZON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Bilder från platsen.
Foto: MIKAEL FRITZON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Polisen har konkreta uppgifter som väckt misstankar om terror efter attackerna i Vetlanda – och det är bra att det tas på allvar direkt.

I flera fall på senare år har dock terrormisstankar snabbt avfärdats.

I Vetlandafallet tog det 18 minuter från första larmet till att gärningsmannen var gripen – det sätter fokus på polistätheten på landsbygden.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Rapporterna från den småländska småstadsidyllen Vetlanda är fruktansvärda: Intet ont anande människor har attackerats på flera olika platser. Det handlar om mordförsök och kraftigt våld.

En ung man tycks ha vandrat runt i staden och attackerat slumpvis utvalda offer på fem olika platser. Sju personer vårdas på sjukhus och Sverige sänder en gemensam tanke till dem.

Polisen var snabbt ute och förklarade att ett terrormotiv utreds. Jag noterade särskilt på pressträffen vid 20.00 att polisen hänvisade till ”detaljer i utredningen som gör att vi utreder terrormotiv”.

Några minuter tidigare hade också statsminister Stefan Löfven uttalat sig och sagt att han ”fördömer det fruktansvärda dådet”.

Löfven och inrikesminister Mikael Damberg hade efter att attackerna inträffade vid 15-tiden på onsdagen fått information från polisen och det är mot bakgrund av det som Löfvens uttalande ska ses.

Om det inte handlat om terrormisstankar är jag tveksam till om han direkt gjort ett så skarpt fördömande.

I klarttext betyder det att polisen har konkreta uppgifter som pekar på att gärningsmannen hade ett terrormotiv, men det finns ändå skäl att besinna sig och påminna om några händelser under de senaste åren.

I augusti 2019 greps en man efter en vansinnesfärd på Stortorget i Östersund och han häktades för stämpling till terroristbrott. I hans bil hittades flera bensindunkar. Två veckor senare släpptes han och misstankarna avfärdades.

I juni 2019 sköts en man ned på Malmö central efter att ha försökt attackera flera personer och hotat spränga centralstationen. Polisen agerade först som om det var ett terrordåd men det avfärdades snabbt.

I augusti 2017 knivhöggs polismannan Ted Eriksson på Medborgarplatsen när han bevakade en stor demonstration för afghanska ensamkommande flyktingar. Samtliga poliser i insatsen uppmanas direkt att inta ”mindset terror” men senare visar det sig att det inte handlade om ett terrordåd.

I augusti 2019 greps en man efter en vansinnesfärd på Stortorget i Östersund och han häktades för stämpling till terroristbrott. I hans bil hittades flera bensindunkar. Två veckor senare släpptes han och misstankarna avfärdades.
Foto: polisen / polisen
I augusti 2017 knivhöggs polismannan Ted Eriksson på Medborgarplatsen när han bevakade en stor demonstration för afghanska ensamkommande flyktingar. Samtliga poliser i insatsen uppmanas direkt att inta ”mindset terror” men senare visar det sig att det inte handlade om ett terrordåd.
Foto: LÄSARBILD

Efter attackerna i Vetlanda har polisen vägrat att tala klarspråk om vad det är för detaljer som gör att ett terrormotiv utreds. Men oavsett bakgrunden är det bra att den lokala polisen direkt utgår från det värsta och tar hjälp.

Säkerhetspolisen måste snabbt aktiveras för att se om det finns bakgrundsinformation om gärningsmannen. Finns det tidigare information om att han dykt upp i någon form av terrornätverk måste den upp på bordet direkt för att polisen snabbt ska kunna slå tillbaka.

Polisen måste också nationellt, tillsammans med Säpo, avgöra om det finns risk för flera attacker. Det kan vara på grund av kontakter som mannen haft och information som hittas i exempelvis hans mobil eller vid husrannsakningar som görs direkt efter gripandet.

Den här typen av dåd kan också smitta av sig och inspirera andra att utföra liknande attacker och därför måste polisen ta ställning till om bevakningen av offentliga platser nu ska förstärkas.

I Vetlandafallet finns det något konkret som väckt terrormisstankarna och när den akuta fasen är över utgår jag från att polisen klargör vad det handlar om.

Handlar det om något han sagt när han greps?

Något han sagt till de som attackerades?

Fynd som gjorts hemma hos honom eller i hans mobil?

Om det höljs i dunkel för länge finns det risk att spekulationer och rykten tar fart.

En knivattack i en svensk småstad är något av ett mardrömsscenario. I det här fallet tog det 18 minuter från det första larmsamtalet kom in till att gärningsmannen var gripen och oskadliggjord.

Polistätheten på landsbygden gör att patruller fick kallas in från andra håll i Småland och Östergötland och det säger sig självt att en gärningsman som attackerat folk med kniv på Drottninggatan i Stockholm hade gripits snabbare.

Det som hände i Vetlanda liknar ett känt scenario med ”pågående dödligt våld”, PDV, som polis, räddningstjänst och sjukvården löpande övar på. 

En PDV-attack kan vara storskalig med flera gärningsmän som slår till på olika platser, men det kan också vara en eller två personer som går till attack med enkla medel. Efter att flera personer skadats svårt visar internationella studier av liknande händelser att gärningsmannen är beredd att offra sitt liv genom att exempelvis bli skjuten av polis.

Vetlandadramats 18 minuter är lång tid vid den här typen av angrepp – forskningen visar att en PDV-attack oftast är över inom 15 minuter.

Henrik Tvarnö (S) kommunstyrelsens ordförande i Vetlanda om attacken.
Terrormotiv utreds.