Fredrik Sjöshult
Efter att rättegången om mordförsöket och den grova våldtäkten har avslutats väljer nu Lunas familj att berätta för Expressens Katrin Krantz om brottet och vreden över att skola och socialtjänst inte ingrep mot den 15-årige pojken innan det var för sent.
Det är starkt av familjen genom Lunas faster Emma att mitt i detta ofattbara elände orka med att ge flickans öde en röst för att det som drabbat henne inte ska gömmas undan – och att samhället ska lära sig av misstagen som gjordes före överfallet på Luna.
Historien har lärt oss att de som drabbats av brott kan använda sin vrede för att få till en förändring.
Ett närliggande exempel är ”Lilla hjärtats” fostermamma Melinda Jacobs som efter flickans död fått politikerna att ändra på lagen för att stärka barns rättigheter.
På samma sätt hoppas jag nu att politikerna lyssnar på Emma och hennes tankar om en ”Lex Luna” för det är helt klart att samhället har begått misstag efter misstag före överfallet i Skellefteå.
✓ Åldern
När pojken kom till Sverige från Etiopien registrerades fel ålder för honom. Det säger föräldrarna själva i polisutredningen efter sommarens överfall och det har varit känt på pojkens skola att han egentligen varit äldre.
Hur hade larmen om honom värderats om det varit känt att han egentligen var två år äldre?
✓ Larmen i skolan
Under 2019 anmäldes pojken för sexuellt kränkande beteende mot tre tjejer i skolan. Enligt incidentrapporterna hade han tagit dem på brösten, rumpan och kallat en av dem hora. Han hade också fått tillsägelser efter att ha sökt efter våldsporr med inslag av strypsex på skolans datorer.
Skolan kontaktade föräldrarna men någon orosanmälan till socialtjänsten gjordes inte.
✓ Överfallet vid gångtunneln
I närheten av brottsplatsen där pojken senare kom att utsätta nioåriga Luna för mordförsök och grov våldtäkt attackerade han 2021 en kvinna vid en gångtunnel. Överfallet misstänktes ha ett sexuellt motiv men utredningen lämnades över från polisen till socialtjänsten eftersom pojken inte var straffmyndig (det hade han inte heller varit om hans riktiga ålder varit känd vid den tidpunkten).
Eftersom socialtjänsten inte fått kännedom om skolans incidentrapporter sågs överfallet vid gångtunneln som en isolerad händelse – och socialtjänsten gjorde ingen riktig insats för att hjälpa pojken.
Hans föräldrar ville inte heller medverka och socialtjänsten valde därför att inte gå vidare. I efterhand har det visat sig att mamman reagerat på att pojken kommit hem med stulna saker och ställt till med skadegörelse.
En stor rättspsykiatrisk undersökning har kommit fram till att pojken lider av ”en allvarlig psykisk störning i form av medelsvår intellektuell funktionsnedsättning” och att det därför ”finns risk för att han återfaller i brottslighet av allvarligt slag”.
Vad hade hänt om det som var känt inom skolan om pojken också kommit till socialtjänstens kännedom i en orosanmälan och lagts ihop med informationen om kvinnoöverfallet vid gångtunneln 2021?
Hur hade informationen värderats om det varit känt att pojken var äldre än hans felaktigt registrerade ålder?
Hade det gjort att socialtjänsten gått vidare med en riktig insats och pojkens funktionsnedsättning upptäckts redan då inom barn- och ungdomspsykiatrin?
Föräldrarnas ovilja att medverka borde inte fått ha någon betydelse. I det här fallet har det snarare varit ett tecken på att det saknats insikt om pojkens problem och det har fortsatt även efter överfallet.
Trots att pojken erkänt överfallet och att mamman själv konstaterat att pojken haft en funktionsnedsättning som gjort att han haft ”svårt att skilja mellan vad som är rätt eller fel” har föräldrarna tagit strid för att pojken inte ska vara tvångsomhändertagen och placerad på ett låst ungdomshem.
Pappan har under de senaste åren levt ett kringflackande liv i Europa och inte haft uppehållstillstånd i Sverige. Efter sommarens överfall ska han dock ha fflyttat till Sverige och tillsammans med mamman krävt att pojken ska få komma hem till familjen eftersom det vore bäst för honom.
Föräldrarna anser att pojkens ”vårdbehov kan tillgodoses i hemmet” men i måndags beslutade kammarrätten att avvisa det.
Just nu spelar det mindre roll. Pojken har dömts till sluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning och det innebär att hans fortsatta vårdbehov och risken för återfall i allvarlig brottslighet kommer att prövas en gång i halvåret.