Fredrik Sjöshult

Övervaka potentiella terrorister med fotboja

Kvinnor i al-Hol-lägret i Syrien efter att IS fallit.
Foto: MAYA ALLERUZZO / AP TT NYHETSBYRÅN

IS-kvinnorna som nu återvänder vandrar rakt ut i samhället.

Potentiellt farliga terrorister som bedöms vara ett hot mot Sveriges säkerhet får inte övervakas med fotboja.

Den tandlösa svenska terrorlagen blottläggs på punkt efter punkt – förhoppningsvis blir det skärpning i höst.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

SVT:s granskning av vad som hände efter att flera svenska IS-kvinnor återvänt blottlägger på nytt Sveriges tandlösa terrorlagar. Samröre med terrorgrupper kriminaliserades först under förra året och det var långt efter att kvinnorna som nu återvänder blev en del av terrorsekten.

Den skärpta terrorlagen hade ältats av olika regeringar i 16 år innan den till slut blev verklighet – och efter det har den visat sig att vara svår att tillämpa.

När IS-kvinnorna kommer hem finns ingen lagstiftning som biter och eftersom det handlar om svenska medborgare kommer de att bli kvar här tills de frivilligt lämnar landet.

Två av de senaste som kom hem under uppmärksammade former i början av september greps på Arlanda men släpptes lika fort.

Ny terrorlag i höst

• Samröre med en terroristorganisation kriminaliserades förra året.

• Exempel på samröre är att någon ägnar sig åt rekrytering av nya medlemmar, utför transporter, fixar möteslokaler, sätter upp läger eller hjälper terrorgruppen med vapen, kommunikationsutrustning, transportmedel, etc.

• I höst väntas förslag på skärpta terrorlagar från regeringen och då kommer frågan om kriminalisering av deltagande i en terrororganisation på nytt upp på bordet. För det krävs en grundlagsändring.

Åklagare påstår att de är fortsatt misstänkta för ”krigsförbrytelser”, men om det funnits tillräckligt starka bevis hade de inte släpps. Brotten är så allvarliga att de utan tvekan skulle häktats, men att samla in bevis om brott utomlands är svårt.

Därför släpptes de ut och blir nu en del av det ”ackumulerade säkerhetshotet” i Sverige tillsammans med en växande skara terrorstämplade personer som inte kan utvisas.

Säkerhetspolisen har under de senaste åren identifierat 200 personer som bedöms utgöra ett så akut hot mot Sveriges säkerhet att de ska utvisas från Sverige. Fallen har prövats av regering och migrationsdomstolar som instämt i slutsatsen att det handlar om farliga potentiella terrorister.

En majoritet av dem är ändå kvar i Sverige – och kan röra sig fritt i samhället.

Det är bara en tredjedel av utvisningarna som gått att verkställa.

Resten har varit omöjliga att skicka hem eftersom de skulle riskera att bli dödade, torterade eller förföljda. Verkställighetshinder har hindrat utvisning i två av tre fall.

I våras kallade dåvarande Säpochefen Klas Friberg den gruppen för ett ”ackumelerat säkerhetshot”.

Den svenska terrorlagen är tyvärr skrämmande tandlös även när det handlar om de som de facto ska utvisas på grund av att de bedöms vara ett akut säkerhetshot.

Det går inte sätta dem i förvar under en längre tid och därför får de gå fria med anmälningsplikt hos polisen.

I praktiken innebär det att de måste gå till en polisstation fem dagar i veckan och anmäla sig – ett svagt skydd mot att personen vid någon annan tidpunkt ställer till med elände.

Ett exempel är en imam som 2005 dömdes till fem års fängelse för terrorförberedelser. Han misstänks fortfarande ha kontakt med terrorister och ”faciliterat säkerhetshotande verksamhet”, enligt hovrättens senaste beslut om anmälningsplikt i mars.

Han måste nu anmäla sig hos polis fem gånger i veckan.

Säkerhetspolisen får inte använda fotboja för att elektroniskt övervaka personer som bedöms vara ett säkerhetshot men som inte går att utvisa.

Det har utretts i flera år och tyvärr slutade det med att regeringen under förra året uppmanades att inte införa elektronisk övervakning av utlänningar som är ett allvarligt säkerhetshot men som inte kan utvisas.

Förhoppningsvis kör justitieminister Morgan Johansson över utredarna på den punkten när den nya terrorlagen presenteras i höst.

Elektronisk övervakning med fotboja skulle öka möjligheten att hålla koll på de potentiella terroristerna och identifiera risker.

Det skulle spara pengar åt Säkerhetspolisen eftersom jag utgår från att stora spaningsresurser från tid till annan läggs på att kartlägga personer som är ett hot mot Sveriges säkerhet.

Det hade också varit rimligt att förbjuda en imam som ”faciliterar” ett säkerhetshot genom att rekrytera och uppmana till terror i en moské att vistas på den platsen. Rörelsefriheten för säkerhetshoten skulle gå att begränsa.

En fotboja skulle även öka möjligheten att den utvisningsdömda tröttnar och väljer att lämna Sverige frivilligt för något annat land.

Efter att en person dömts för ett terrorbrott vore det också rimligt med övervakning med fotboja i samband med villkorlig frigivning. Även på den punkten borde terrorlagen skärpas – i kombination med att det blir enklare att straffa terrorsamröre.

IS-kvinnorna som nu kan vandra rakt i det svenska samhället utan att varken häktas för de misstänkta krigsförbrytelserna eller övervakas med exempelvis fotboja gör behovet av en uppdaterad terrorlag tydligt.

Fotboja är självklart ingen garanti för att stoppa terror. Skeptikerna pekar på att en av terroristerna som slog till på London Bridge 2019 hade fotboja efter ett terrorstraff.

En fotboja kallas också för ett ”betydande integritetsintrång” i den statliga utredningen som avfärdat förslaget och där konstateras också att den innebär begränsningar i livet som att det kan vara svårt att bada offentligt eller träna på gym.

I relation till risken för ett nytt svenskt terrordåd med stort mänskligt lidande tycker jag att det väger lätt.