Mördarna som sköt ihjäl Jaffar, 15, och skottskadade hans vän svårt i Malmö i lördags fångades av polisens egna övervakningskameror på Möllevången. Polisen har också en film från pizzerian som visar mordet.
Malmös polismästare Stefan Sinteus bekräftade under måndagen att mördarna setts cykla mot pizzerian och att även skottlossningen fångats på bild.
Det är obegripligt att Malmöpolisen inte har publicerat bilderna i jakten på mördarna.
Flera dygn har nu gått utan att skyldiga har gripits samtidigt som polisen väljer bort att utnyttja möjligheten att ta hjälp av allmänheten att avslöja gärningsmännen.
Jag har inga illusioner om bilder av hög kvalitet från Möllevången men minsta lilla ledtråd kan vara guld värd. Om det inte handlar om skarpa ansiktsdrag kan kroppsformen, detaljer i klädseln eller ett rörelsemönster från filmen göra att utredningen kommer vidare.
Och det behöver inte handla om ett direkt utpekande: Om mördarna är klädda i udda ljusa jackor när exempelvis köper snus före brottet kanske de känns igen av en kioskägare som har egna övervakningskameror och kan bidra med bättre bilder.
När jag frågade Malmöpolisen på tisdagen varför bilderna inte publicerats får jag till svar att det är ”alldeles för tidigt” och att ”bilderna först måste analyseras”. Med tanke på vad polismästare Sinteus själv berättade om bilderna i måndags låter det märkligt.
Men jag är inte förvånad: Först 58 dagar efter mordet på läkaren Karolin Hakim i Malmö publicerade polisen bilder på en av gärningsmännen från mordplatsen.
Det var alldeles för sent. Allmänhetens intresse för nyhetshändelser svalnar tyvärr efter ett tag och chansen att få in bra tips minskar för varje dag som går.
Mordutredarna spelar ett högt spel när de väntar med att ta hjälp av allmänheten. Risken är stor för hämndaktioner direkt efter den här typen av skjutningar och då borde det vara polisens skyldighet att använda alla till buds stående medel.
Två av Sveriges mest uppmärksammade kriminalfall har klarats upp tack vare att övervakningsfilmer publicerats:
• Efter mordet på utrikesminister Anna Lindh publicerades bilder av den så kallade ”NK-mannen”. Han hade rört sig i varuhuset strax före mordet och polisen utgick från att han var mördaren. Två vänner till Mijailo Mijailovic tipsade polisen om hans namn och tack vare det kom polisen honom på spåret.
• Efter terrordådet på Drottninggatan säkrades bilder på terroristen som flydde ned i tunnelbanan och de spreds snabbt via medierna. Det gjorde att han kändes igen av ett vittne på en bensinmack i Märsta och kunde gripas där.
Det finns åtskilliga fler exempel på lyckade bildpubliceringar som polisen borde ta intryck av.
Men tyvärr verkar senfärdighet och tveksamhet fortfarande göra att polisen inte tar chansen att snabbt ta hjälp av allmänheten.
Förhoppningsvis är det förändring på gång. Polisen måste bli bättre på att utnyttja möjligheterna med de bilder som kommer in från den egna kameraövervakningen och allmänhetens mobiler för att avslöja grova brottslingar.
En ny mobilapp tas nu fram för att polisen ska kunna skicka ut efterlysningar men för att det ska vara någon mening med den krävs att den är aktuell, snabbfotad och fylls med relevant innehåll.