Monica hade varit tillsammans med mannen, som var direktör i skönhetsbranschen, i några år när han fick för sig att hon lurat honom i en lägenhetsaffär och högg ihjäl henne med kniv i augusti 2019.
I rättegången ville han bli frikänd och påstod att han inte förstått vad han gjort men det avfärdades i Stockholms tingsrätts dom:
”Skadebilden talar med styrka för att han i stunden var medveten om att han angrep en människa och att han utdelade huggen i direkt syfte att döda. På inspelningen av hans larmsamtal framstår han som ytterst känslomässigt påverkad, men ändå någorlunda orienterad till tid och rum samt sin person.”
Han dömdes till sluten rättspsykiatrisk vård och placerades på Karsuddens regionsjukhus.
Enligt cheföverläkaren gjorde han snabbt framsteg och fick långa permissioner för att kunna bo i sin nya bostad.
Han har också återvänt till Stockholm flera gånger under permissionerna.
Framstegen i vården gjorde också att han kunde avbryta sin medicinering under förra året och i april förra året började sjukhuset förbereda en utslussning från sluten till öppen vård.

Chefsöverläkaren på Karsudden anser nu att utslussningen är klar och att den dömde mördaren är redo för att släppas ut från kliniken för öppenvård och har precis som mördaren begärt att förvaltningsrätten, som en gång i halvåret avgör vårdens fortsättning, ska besluta om det.
Åklagaren och en sakkunnig läkare, som anlitats av förvaltningsrätten, tyckte att det var för tidigt. Den läkaren menade att återfallsrisken bedöms vara låg nu, men att den skulle vara högre om vårdformen ändras.
Åklagaren, som drev mordåtalet mot mannen, ifrågasatte också farlighetsbedömningen och tyckte att utslussningsperioden varit för kort.
Förvaltningsrätten körde över åklagaren och den sakkunniga läkaren och gick på chefsöverläkaren och mördarens linje – och beslutade i början av veckan om öppenvård.
Det innebär i praktiken att mannen kan flytta hem och att han, enligt beslutet, ska ha telefonkontakt med sjukhuset två gånger i veckan och ta emot två hembesök två gånger i månaden från vården.
Därmed är han i praktiken en fri man tre år efter mordet.
Det korta straffet tillhör lyckligtvis undantagen för de som ”slipper fängelse”. Det finns flera exempel på dömda brottslingar som varit inlåsta i decennier eftersom återfallsrisken bedömts varit hög. Det mest extrema fallet är en sexualmördare som var inlåst i 50 år fram till sin död 2017.
I fallet med skönhetsdirektören som mördade sin sambo Monica blir det tydligt att brottsofferperspektivet saknas.
Enligt tingsrätten handlar det om ett mord där gärningsmannen varit ”medveten” om sina handlingar och att han då varit ”orienterad i tid och rum”.
Därmed är det inte orimligt att han också får ett straff för mordet och att det straffvakuum som nu uppstår mellan fängelse och sluten psykvård täpps igen.

Monicas son Linus har tidigare ifrågasatt varför sambon inte skickas till ett fängelse när han bedöms vara färdig inom den slutna psykvården.
Om straffet blivit fängelse hade det ändå varit möjligt att kombinera det med sluten psykvård.
Anna Lindhs mördare Mijailo Mijailovic dömdes till fängelse men har fått sluten psykvård under tiden han avtjänat straffet. När han inte längre behöver vara på en psykiatrisk klinik får han återvända till fängelset för att avtjäna resten av straffet.
Hittills är dock inte sista ordet sagt om öppenvård för Monicas mördare.
Åklagaren har aviserat att ett beslut om öppenvård kommer att överklagas till kammarrätten och först efter ett beslut där kan öppenvården bli verklighet.