Fredrik Sjöshult

Inte alla danska gänglagar skulle fungera i Sverige

På tisdagen presenterades nya förslag om straffskärpningar för att bekämpa gängkriminaliteten.
På tisdagen presenterade en ny utredning flera nya förslag för att bekämpa gängkriminaliteten.
Justitieminister Morgan Johansson på dagens pressträff.
Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Kraven efter skjutningar och bombdåd i Sverige handlar ofta om att vi borde bli som Danmark.

Men alla danska recept mot gängkriminella fungerar inte här.

De nya förslagen om straffskärpningar för att slå tillbaka mot svenska gäng landar däremot rätt.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

På tisdagen togs viktiga steg mot hårdare straff för brott i kriminella nätverk. Under ett år har den förra Riksåklagaren Anders Perklev, som nu är president i Svea hovrätt, på regeringens uppdrag utrett frågan.

Han har nu levererat sina slutsatser till justitieminister Morgan Johansson och i korthet handlar det om:

Hårdare straff för kopplingar som är vanliga inom kriminella nätverk: Narkotikaförsäljning, grov utpressning, grovt olaga tvång och grovt olaga hot.

Det ska vara straffbart att utnyttja och locka in ungdomar i kriminalitet.

Längre straff om det handlar om brott i en gängkonflikt.

Svensk kriminalpolitik har på senare tid riktat blickarna mot Danmarks framgångsrika kamp mot gängen – och det senare förslaget har, enligt Perklev, inspirerats av danska gänglagar.

I rättegången mot Dödspatrullens ledare Mohamed Ali och fyra andra från Rinkebygrupperingen efter dubbelmordet i danska Herlev användes den danska gänglagen för att ge extra hårda straff eftersom mordet var en del av en gängkonflikt.

Det är bra med en bred öppning för den möjligheten även i Sverige.

Tidigare har svensk rättspraxis gjort det möjligt att i vissa fall straffa brott med koppling till kriminella nätverk hårdare.

I rättegångar om grova vapenbrott med gängkoppling kallas poliser med kunskap om kriminella nätverk ofta in som expertvittnen.

I domarna motiveras hårdare straff för gängkriminella med att att det handlat om vapeninnehav ”i en kriminell miljö där det kunde befaras komma till brottslig användning.”

Gängbrott där unga utnyttjats för att begå grova narkotikabrott har också i några fall straffats hårdare.

Dödspatrullens ledarskikt har i en rättegång om grovt narkotikabrott fått ett hårdare straff med motiveringen att ”det förhållande att två ungdomar, endast 15 och 16 år gamla, har utnyttjats som kurirer medför vidare att agerandet har varit hänsynslöst”.

Försök har också gjorts att få ledaren för ett narkotikanätverk i Vårberg i södra Stockholm dömd för människohandel eftersom han utnyttjat ungdomar i verksamheten men det misslyckades nyligen både i tingsrätt och hovrätt.

Därför är det viktigt att förslag har tagits fram för att ta ett helhetsgrepp på gängbrott och ungdomsrekryteringen till nätverken.

Men det var bra att utredningens förslag stannade här.

Ett av de vanligaste kraven efter skjutningar brukar vara krav på att medlemskap i kriminella organisationer ska kriminaliseras i Sverige.

Det är en förlängning av dansk lag som ger möjlighet att förbjuda namngivna kriminella gäng.

I Danmark har det varit effektivt eftersom kriminella skyltat med sin gängtillhörighet med kläder, tatueringar och andra attribut.

Med undantag för mc-gängen har de värsta kriminella gängen i Sverige inte gjort som i Danmark. Dödspatrullen, Östberganätvkerket, Shottaz, Vårbynätverket, Södertäljeligan eller nätverken i Malmö och Göteborg har varken haft medlemsregister eller gängtröjor.

Därför skulle en kriminalisering av gängmedlemskap i Sverige bara bli ett slag i luften.

Det gäller även visitationszoner. I Danmark har polisen möjlighet att i snävt avgränsade geografiska områden visitera personer utan brottsmisstanke för att leta efter vapen. Det handlar om platser där en gängkonflikt är aktuell eftersom olika grupperingar vill kontrollera området.

I Sverige ser det annorlunda ut. Skjutningarna sprids ut över stora områden och i jämförelse med Danmark skulle det krävas gigantiska visitationszoner.

Det är danska recept som vi kan avstå eftersom de inte är anpassade till svenska förhållanden.

Rätt verktyg för längre straff är viktigare.

Att straffen skulle avskräcka gängkriminella att begå brott är jag dock tveksam till. I polisens utredningar läser jag ofta om unga män som jagar snabba cash och drömmer om att bli avancera i gängen – och straffen verkar inte avskräcka dem.

Jag har inte heller några större förhoppningar om att Kriminalvårdens alla behandlingsprogram kommer att ha någon avgörande betydelse under ett längre straff.

Men ett längre straff innebär att den gängkriminella är borta från gatan under en längre tid och inte kan begå nya brott. Förhoppningsvis ger det också tid för personlig mognad och insikt.

Förhoppningsvis finns inte heller den gängstruktur som den dömda känt lojalitet till kvar när straffet är avtjänat. Kriminella nätverk har kort livslängd – vem minns exempelvis gäng som Black Cobra, Tyson eller Lejonen?

Därför är det bra med hårdare straff för gängkriminella.



Morgan Johansson (S): ”Lika hårt som i Danmark”

"Har bedrivit krig mot narkotika i många år".

Det här är den danska bandeloven

600 färre gängkriminella på sju år – lyfts fram som ett föregångsexempel.