Fredrik Sjöshult
Den stora rättspsykiatriska undersökning som gjorts av Theodor Engström inför rättegången har tidigare varit hemligstämplad men nu har den blivit offentlig till stor del.
I undersökningen uttrycker han ingen ånger över mordet på Ing-Marie Wieselgren eftersom han håller henne ansvarig för den psykvård som han anser sig ha blivit felbehandlad av.
Han gör inte heller någon hemlighet av att han också hade utsett centerledaren Annie Lööf och SVT:s vd Hanna Stjärne till måltavlor under årets politikervecka i Visby.
I rättegången är han bara anklagad för förberedelse till mord på Annie Lööf. Skälet till det är, enligt åklagaren, att Engström under lång tid varit fixerad vid just Lööf, kartlagt henne under Almedalsveckan och tagit med sig vapen till Gotland i syfte att bland annat döda henne.
Planerna på att mörda Hanna Stjärne har inte varit lika omfattande.
I polisförhör har Engström varit luddig till sina skäl att vilja angripa Hanna Stjärne men under den rättspsykiatriska undersökningen har han varit mer precis.
”Under 2020 och 2021 har Engström också anfört tilltagande hat mot SVT, inte minst då ledningen för SVT instruerat deltagare i Melodifestivalen att framföra sånger med texter specifikt ämnade att håna och förnedra Engström och hans gelikar”, står det i undersökningen.
Precis som under rättegången har Theodor Engström i psykutredningen kallat sig själv för ett ”spökbarn” som hamnat utanför i samhället. Han kände ”ett intensivt hat” mot SVT för att han och andra i samma situation ”trakasserades” under Melodifestivalen.
I undersökningen talar han också om ”nazistlekar”, ”shamanlekar” samt övervakning som han menar att ”djupstatsaktörer” utsatt honom för via Säpo, SVT och CNN.
Det låter på ren svenska galet och inför rättegången har det verkat självklart att Theodor Engström ska dömas till sluten rättspsykiatrisk vård – och inte livstids fängelse.
Hans försvarsadvokat anser att det är givet eftersom Engström enligt den rättspsykiatriska undersökningen hade en allvarlig psykisk störning både vid brottet och i samband med undersökningen.
Men frågan om ett fängelsestraff kommer ändå att lyftas av åklagaren
Högsta domstolens beslut att döma Mijailo Mijailovic till livstids fängelse, trots att han bedömdes lida av en allvarlig psykisk störning, visar att utgången inte är given.
En domstol kan döma en allvarligt psykiskt störd gärningsman till fängelse efter en bedömning av vårdbehovet och om det finns synnerliga skäl att välja ett fängelsestraff med tanke på straffvärdet.
I Engströms fall är det ingen tvekan om att straffvärdet för terroristbrott genom mord och mordförberedelse är livstids fängelse med råge.
Det går också att ifrågasätta vårdbehovet med tanke på följande ordväxling mellan försvarsadvokaten Staffan Fredriksson och Theodor Engström under förhöret i rättegången.
Advokaten: Har du efterfrågat någon medicinering under häktningstiden?
– Nej.
Har du haft någon kontakt med psykiater, psykolog eller läkare under häktningstiden?
– Nej.
Har du efterfrågat läkarexpertis under häktningstiden?
– Nej, för jag har inget förtroende för varken kriminalvård eller rättspsykiatri.
Theodor Engström säger själv att han valt bort kontakter med psykiatrin och medicinering sedan flera år. Han har självmedicinerat med cannabis och LSD och var cannabispåverkad vid dådet. Hemma hos honom hittades också bensodiazepin som hans mamma i polisförhör uppger att han använt som medicin.
Även Mijailo Mijailovic hade självmedicinerat med bensodiazepin.
Självmedicineringen väcker nästa intressanta fråga: Har Theodor Engström själv orsakat det tillstånd som resulterat i brottsligheten?
Den är inte oväsentlig eftersom Högsta domstolen exempelvis bortsåg från att massmördaren Mattias Flink led av en allvarlig psykisk störning vid brottet eftersom den var självförvållad på grund av alkoholpåverkan. Det finns fler liknande rättsfall om ”självförvållat rus”.
Diagnosen som Theodor Engström fått i den rättspsykiatriska undersökningen är hemligstämplad men i polisutredningen talar hans läkare och mamma om asperger och autism.
Nyligen dömdes skolmördaren Fabian Cederholm i Malmö till livstids fängelse trots att det konstaterats att han hade en autismspektrumstörning.
I magasinet Filter skriver Mattias Göransson om bland andra Theodor Engström, Fabian Cederholm och Mijailo Mijailovic och rättspsykiatriska diagnoser under rubriken ”Ett sjukt tillstånd”.
”Det beror på vilka russin domstolen väljer att plocka ur kakan. Genom sitt drogmissbruk kan Engström anses pricka in undantagsregeln för självförvållade tillstånd, och även i övrigt är den senaste lagändringen från 2008 som skriven med honom i åtanke: brottets straffvärde är högsta möjliga och eftersom rätten kan göra en egen bedömning av hans vårdbehov – kan den landa i att hans autismspektrumstörning saknar medicinsk behandling.”
I rättegången har fokus också hamnat på om Theodor Engström i anteckningar på en krypterad hårddisk skrivit för att simulera en allvarlig psykisk störning i syfte att slippa fängelse.
När åklagaren ställde frågor om det fick Engström ett utbrott i rätten.
Även i den rättspsykiatriska undersökningen, som bygger på intervjuer med Engström men också andra dokument, noteras frågetecken kring om Theodor Engströms berättelser är sanningsenliga.
”Det tycks förekomma stor diskrepans mellan Engströms upplevelser och beskrivning av sin barndom och uppväxt kontra vad som syns i handlingar från skolhälsovård, betyg och vad Engström själv uppgav som barn. Beskrivningen nedan bör därför tolkas med försiktighet”, står det i undersökningen.
Även Mijailo Mijailovic anklagades för att simulera en allvarlig psykisk störning för att få rättspsykiatrisk vård.
Efter att ha dömts till livstids fängelse har Mijailovic senare flyttats över till en psykiatrisk klinik men han avtjänar fortfarande fängelsedomen.