Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Fredrik Sjöshult

Han fyllekörde ihjäl Elsa, 14 – stöttas med slängkyssar

Återfallsförbrytaren som körde ihjäl 14-åriga Elsa i Orsa får ett stötande lågt straff.

Men jag blir också upprörd över bristen på civilkurage bland hans vänner som han umgås med när han under två dagar flyr från polis efter dödskörningen.

Ingen ringer polisen.

I stället får han en halvflaska Jägermeister och en näve piller.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Återfallsförbrytaren som körde ihjäl Elsa en fredagskväll i  november kommer att vara en fri man i slutet av juli nästa år på grund av systemet med automatisk frigivning efter två tredjedelar av strafftiden.

Efter att ha följt rättegången har jag svårt att smälta det korta straffet men undrar också vad som händer när han kommer ut med tanke på hans omgivning. Han och hans vänner på åhörarplats skickade slängkyssar och uppmuntrande ord mellan sig – en märklig fortsättning på det som hände efter dödskörningen när han höll sig undan polisen och umgicks med vänner.

Han har kört ihjäl en 14-årig flicka.

Hennes familj får inga slängkyssar i rättssalen.

Elsas moster kom till Mora tingsrätt eftersom hennes föräldrar och syster inte orkade vara på plats. Hennes berättelse om familjens lidande och sorg var gripande och med mosterns ord i färskt minne känns domen stötande.

14-åriga Elsa älskade hästar.

Elsa älskade hästar och tillsammans med sin mamma och syster hade hon tre stycken. En av dem har nu fått lämnas vidare.

Mostern berättar om det hjärtskärande i att se hur systern tvingades planera begravningen av sitt eget barn.

Julen blev extra svår för familjen och för att Elsa skulle vara med spelades de hennes musik.

Elsa ville leva och nu vill familjen inte att hon bara ska bli en i statistiken över dödade i trafiken.

Därför vill de berätta vem hon var och inte låta henne vara ett anonymt offer.

Elsas moster berättar också att sorgen blev än mer påtaglig när det blev känt att mannen som kört på henne smet från platsen och frågade i rättegången:

– Hur kan man lämna ett barn på vägen efter att man kört på henne? Hur kan man sätta sitt eget liv framför att rädda Elsa?

Återfallsförbrytaren och olycksbilen

Återfallsförbrytaren flydde till en fest direkt efter påkörningen på fredagskvällen. Han berättade direkt att han ”kört på ett barn” och att han kört alldeles för fort i 120 kilometer i timmen. Ingen på festen ringde till polisen under kvällen eller senare när han fortsatte att hålla sig undan. I stället fick han en halv flaska starksprit, Jägermeister, och narkotika av vännerna.

Hur tänkte de? Vad hade hänt om han satt sig i en annan bil?

Förstod de inte att det var viktigt att polisen fick tag på honom snabbt för att reda ut vad som hänt och hur påverkad han varit? Istället hjälpte de honom att eftersupa och knarka.

Den typen av bristande civilkurage får mig att fundera på om vi inte behöver bredda möjligheterna att ställa personer inför rätta för skyddande av brottsling.

Han fortsatte att hålla sig undan polisen under helgen och träffade också sin advokat. Först på söndagskvällen greps han efter att ha suttit och sluddrat på en pub om att han kört ihjäl en flicka och då larmade en person till slut polisen.

Avslutningen på rättegången var märklig men lyckligtvis hade återfallsförbrytaren ingen framgång med sin gråtvals efter att möjligheten till skyddstillsyn och behandlingshem öppnats i ett yttrande kring hans personalia.

Det hade varit stötande eftersom han var dömd till skyddstillsyn strax innan han körde ihjäl Elsa.

Hans försvarsadvokat hade inte heller någon framgång med sin långa slutplädering som i en av sina sämre delar handlade om reaktionstider i trafiken och innehöll en beskrivning av hur advokaten kört på en grävling och reparationen av bilen efteråt kostat 90 000 kronor.

Återfallsförbrytaren dolde sitt ansikte när han kom till Mora tingsrätt. Foto: Fredrik Sjöshult

Det är också bra att tingsrätten, trots smitningen och flykten från polisen, konstaterar att dödsföraren var vårdslös eftersom han var påverkad av alkohol och narkotika när han i hög fart körde ihjäl Elsa utan att han ens bromsade. Exakt vad han hade i blodet har inte gått att slå fast och därför döms han inte för rattfylleri.

Men fängelsestraffet är ändå för lågt. Tyvärr följer det rättspraxis där Högsta domstolen 2012 slog fast att dödsvållande i trafiken ska straffas ”extra hårt” med tre års fängelse.

HD-fallet handlade om en bebis som kördes ihjäl på en trottoar av en förare med mycket hög promillehalt. Mora tingsrätt anser att vårdslösheten i HD-fallet var ”något grövre” och stannar vid 2,5 års fängelse för brotten grovt vållande till annans död, grov vårdslöshet i trafik och smitning från trafikolycksplats

Det är följden av en orimlig rättspraxis.