Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Fredrik Sjöshult

Fler kommer få livstid efter nya HD-domen

Tishko Ahmed
Foto: Lovisa Waldeck
Högsta domstolen.
Foto: Magnus Andersson/TT / TT NYHETSBYRÅN

Mördare som Tishko Ahmed och Martin Jonsson hade sannolikt fått livstid med den nya praxis för mordstraff som Högsta domstolen nu slagit fast.

Även om Riksåklagaren misslyckades med att få en livstidsdom i fallet som avgjordes på fredagen står det klart i HD-avgörandet att normalstraffet för mord höjs och fler ska dömas till livstid.

Och det är bra eftersom livstidsstraffet har sina fördelar.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Straffskalan för mord har tyvärr varit en bergochdalbana under de senaste tolv åren med flera märkliga irrfärder. Riksdagen har försökt skärpa straffen men formuleringarna har varit så luddiga att Högsta domstolen gång på gång gått i otakt med folkets vilja.

I praktiken innebär det att det sitter mördare på svenska fängelser som dömts olika hårt under år med velande kring praxis och lagstiftning.

Politikerna har försökt skärpa lagen så att fler ska dömas till livstid men det har misslyckats.

De två mest upprörande fallen handlar om Wilma Andersson och Lotta Rudholms mördare som slapp undan med 18 års fängelse, det längsta tidsbestämda straffet.

Förklaringen till det var att normalstraffet för mord tidigare var 14 års fängelse, enligt Högsta domstolens praxis.

Straffskärpningen för mord

Mord som ”föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt hänsynslös” ska efter den nya lagen förra året straffas hårdare.

Ett exempel på ett särskilt hänsynslöst mord är om det ”riktat sig mot en närstående, att brottsoffret har befunnit sig i en skyddslös ställning, att brottet har utförts i offrets hem, att brottet har förövats inför ögonen på närstående, t.ex. offrets barn, eller att gärningsmännen har varit i numerärt överläge”.

Riksdagspartier från höger och vänster har inte varit nöjda med det och därför skärptes lagen igen förra året – och nu har HD för första gången prövat ett fall där skärpningen bekräftas:

Det nya normalstraffet för mord blir nu 16 års fängelse, enligt fredagens HD-avgörande.

”Detta medför att livstidsstraffet kommer att dömas ut i fler fall där straffet enligt hittillsvarande rättspraxis stannat vid tidsbestämt fängelse på den övre delen av straffskalan”, skriver Högsta domstolen.

Wilma Andersson och Lotta Rudholm
Foto: Privat

Fredagens HD-avgörande handlar om Tommi Marttila från Västerås som får 18 års fängelse. Två års fängelse över normalstraffet motiveras av HD med offrets lidande:

”Johan Fröberg hade dödsångest och svåra smärtor.”

Tommi Marttila skar halsen av Fröberg men HD tycker ändå inte att det går att slå fast att han ”insåg eller såg det som praktiskt taget oundvikligt, att knivskärningen skulle leda till Johan Fröbergs död”.

Marttila anses därför bara haft ett ”likgiltighetsuppsåt” och mordet var, enligt HD, en impulshandling. De två faktorerna gör att han inte ska straffas med livstid.

Foto: OKÄND / POLISEN
Foto: JENNY LUNDBERG / TT NYHETSBYRÅN
Massmördarna Flink och Zethraeus.
Foto: Polisen

En besvikelse för Riksåklagaren som ville att straffet skulle bli livstid men att normalstraffet för mord ändå höjs till slut innebär ändå att fler kommer att dömas hårdare.

Om lagen ändrats tidigare hade det med all sannolikhet inneburit att mördare som Tishko Ahmed och Martin Jonssons straffats med livstids fängelse.

Livstids fängelse har sina fördelar – och då inte bara för att det handlar om ett längre straff där den dömda sitter inlåst längre.

Återfallsrisken är avgörande för hur långt ett livstidsstraff blir och det innebär att den som tar tag i sina problem innanför murarna släpps ut tidigare än den som missköter sig och är fortsatt farlig.

Massmördaren och mönsterfången Mattias Flink fick exempelvis sin livstidsdom omvandlad till 30 år men Tommy Zethraeus straff blev 39 års fängelse och dubbelmördaren Leif Axmyr fick 46,5 år.

Det är rimligt att de grövsta brottslingarna inte ska släppas ut om de är fortsatt farliga men också att de som sköter sig i fängelset och deltar i behandlingsprogram som gör att återfallsrisken minskar kan släppas tidigare.

Därför är det bra att HD-domen nu slår fast att fler mördare som tidigare fick 18 års fängelse nu kommer få livstid, särskilt med tanke på att ett 18-årigt bara innebär tolv år som inlåst.